Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sernas ledare Venizelos efter
militärrevolutionen 1909 blivit Greklands
verkliga lierre. För att kunna våga besätta
ön och taga emot dess deputerade, som
blott begärde tillträde till det grekiska
parlamentet, måste Grekland närma
sig Bulgarien. Dit drevs också S e
1-b i e n genom Bosniens annektion och
Österrikes agrariska politik. Serbiens
bönder måste få en fri exportväg till
havet, och dess bourgeoisi har samma
intresse, ej minst efter de tryckande
villkor om industriella leveranser som
Österrike uppställde vid ett
handelsfördrag 1906. Hela Österrikes politik
måste driva serberna till att som sin
■enda räddning se att med vapen i
hand erövra sig ”en korridor till
havet”.
Den ryska diplomatin utnyttjade
detta gynnsamma läge. Allt sedan
Bosnien annekterades sökte den få ett
Balkan-förbund till stånd, sonr kunde
dels försvaga Turkiet och öppna
Dar-■danellerna, dels hålla medtävlaren
Österrike i schack. Så slöts
Balkan-förbundet under rysk medverkan ocii
avvaktade nu blott ett gynnsamt
ögonblick. Detta kom hösten 1912,
■och den europeiska diplomatin,
söndersliten av motsatserna mellan Tyskland
och England, mellan Ryssland och
Österrike, kunde icke förhindra k r
i-get.
Vid dettas början väntade ju
många en hastig och avgörande seger för
turkarna. Framför allt var denna
uppfattning allmän i Tyskland, där
man räknade med att den turkiska
hären utbildats av tyska officerare efter
lireussiskt exercisreglemente. Och
visserligen är det klart, att bristerna
i transportmedel och förvaltning voro
en huvudorsak till de turkiska
nederlagen, men än kraftigare framträdde
i Balkankriget att ytterst avgöres
ändå utgången i ett nutida krig av
andan o c h stämningen hos
menige ma n.
De härjningar som de moderna
eldvapnen anställa äro sådana, att
påtagligen seger eller nederlag beror av
.huruvida det är möjligt att mot dessa
mordverktyg föra fram en trupp även
med klar insikt om att många måste
stupa. Den trupp som tål vid att se
10 procent av de sina stupa segrar
över den som vacklar, när blott 5
procent falla. Detta är innebörden av
det psykiska elementet i nutida
krigföring.
Därför segrade de allierade
Balkan-folken. De kände kriget som ett äkta
frihetskrig, riktat mot det dubbla
trycket av turkiskt feodalvälde och av
europeisk kapitalism. För deras
stridsmän stod målet som en på en gång
politisk och social revolution. Därför
segrade de.
Hur annorlunda på den turkiska
sidan ! Man må ej förgäta att massor
av kristna från Macedonien och
Albanien tvungits till krigstjänst. För
dessa gällde det alltså en kamp mot
egna frändefolk och trosförvanter för
att upprätthålla turkiskt herravälde!
Ingen kan undra på, att de slagits
sämre än deras bröder i det motsatta
lägret. Men även Mindre Asiens
småbönder, vilka alltid utgjort kärnan av
Turkiets militära makt, ha denna
gång-sviktat. Man har fordrat för mycket
av dem! Varenda sommar ha
reservisterna inkallats för att kväva uppror
än här, än där; sista året ha de varit
samlade mot Italiens strandhugg. Och
så blev därav ingenting, men strax
som de hemförlovats måste de ut igen.
för att hungrande oeh frysande i ett
vinterfälttåg gå mot fienden. Må de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
