Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt vad människa är har lika rätt
till vår ömhet och vänskap. Att icke
låta allt vad människa är njuta lika
rätt är att ha tvenne slags mått och
tvenne slags vikt. Liksom ur en
Pan-doras ask har ur denna felaktiga
princip allt våld och elände flutit ut. Oeh
så har enskilt våld oeh enskild väld
fött de större samfunden och dessa åter
de enskilda. Så ha samhällena en
eorps trott sig äga rättighet att utöva
mot andra vad de inom sig straffa som
rån, våldsverkan och trolöshet, och
tvenne slags dygd oeh moral ha
uppkommit, nämligen den politiska,
som grundar sig på våld, och den
borgerliga, som är fotad på billighet.
*
De tankar om samhälle och
samhällsliv som komma till synes i
ovanstående ordagranna referat av
Leyon-ankars artikel i Patrioten, äro i mångt
och mycket överraskande modernt
socialistiska. Dock är Leyonankar,
ehuru framträdande före de stora
franskengelska utopisterna, en trogen tidstyp
för den utopiska socialismen, om man
tar fasta på det sätt, på vilket han
tänker sig förverkligandet av sina sociala
drömmar. Leyonankar inrangeras
omedelbart i de utopistiska
idealisternas oeh drömmarnas skara, om man
söker svar på de frågorna: Hur skola
de fastslagna grundprinciperna för
”ett fritt samhälle och fria
medborgare” från tänkarens hjärna föras ut i
de sociala krafternas intressespel och
bli en påtaglig social verklighet? Hur
skola konturerna till det tänkta
idealsamhället kunna ge fast form åt det
rörliga sociala livet och icke bara visa
sig som vackra men overkliga
fri-handsteckningar på papperet? För
den moderna socialdemokratin ställer
sig arbetareklassen eller proletariatet,
denna skapelse huvudsakligen av den
industriella och kapitalistiska utveck-
lingen, självklart som bärare och
för-verkligare av de nya sociala idéerna.
Arbetareklassens erövring av den
politiska makten i oeh för genomförande
av den ekonomiska och sociala
omläggningen markerar den moderna
socialdemokratins skillnad från den
utopiska socialismen. Leyonankar talar
ingenting alls om arbetarklassen och
dess organisatoriska sammanslutning
och makt, ingenting att förundra sig
över för resten, eftersom en
arbetarklass i modern mening knappast
existerar annat än i ytterst minimal grad
i det dåtida så gott som uteslutande
jordbrukande Sverge. Han har ingen
tanke på den politiska maktens
erövring av denna knappast befintliga
klass, icke heller det kan man
förtänka honom, då man besinnar vilka
skändligheter och missbruk den
franska borgarklassens erövrande av den
politiska makten medför.
Leyonankar lever i
upplysningstidevarvet, då en visserligen i grunden
riktig men vanligen naivt överdriven tro
på upplysningens, sanningens och
förnuftets makt gör sig gällande. Liksom
alla de efterföljande stora utopisterna
tror han, att om blott den verkliga
sanningen och rättvisan blir funnen, så
komma människorna och samhällena
att av sig själva inrätta sig därefter.
Liksom de synes han tro, att får man
bara ett idealsamhälle upprättat efter
det sannas, förnuftigas och rättas
eviga och allmängiltiga lagar, så låter det
sig snart nog förverkligas utan hänsyn
till den sociala utvecklingens grad av
mogenhet. Han slutar sin uppsats med.
ett nog så karaktäristiskt utopistiskt
utrop: ’ ’Odödliga sanning! Du allena
stadgar de samfundsregeler som icke
strida mot den minsta människas
odödliga rätt!” Och i ingressen förklarar
han den yttre friheten vara beroende
av den inre i enlighet med ordet:
”Sanningen skall göra eder fria.” För
att åstadkomma den inre friheten och
därigenom den j^ttre hyllar han den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:00 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1913/0020.html
