Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullständiga tanke-, yttrande- oeh
tryckfriheten, ty endast genom den kan
sanningen bli uppenbar.
Upplysningens väg är tydligen för Leyonankar
den enda, på vilken det gamla
sam-hällseländets fyra grundkällor, ”falslc
ära, onyttig rikedom, överdrivna
djuriska åtnjutanden och falsk vila”,
kunna tilltäppas och det nya samhället
grundas på de fyra motsatta
grundmeningarna. Den väg, som heter
arbetarklassens egen sammanslutning och
erövring av makten för sina intressen,
existerar ej. Just genom sin
idealistiska taktik eller metod för det nya
samhällets skapande, just genom sin
försummelse att vädja till
arbetarklassen själv bevisar sig Leyonankar vara
en typisk utopist.
Men frånsett detta står det dock
klart, att Patriotens uppsatsförfattare
såväl i sin kritik av bestående
samhälls- oeh egendomsförhållanden som
i sina grundprinciper för ett bättre
samhälle står den moderna
socialdemokratin synnerligen nära. Det är Marx’
och Engels’ ovanskliga förtjänst att
gent emot en idealistisk historie- och
samhällsuppfattning, som alldeles
över-värderade idéernas och
personligheternas insats i utvecklingen, ha betonat de
ekonomiska krafternas utomordentliga
inflytande. Den ekonomiska eller
materialistiska historieuppfattningen
klargör för oss, att produktions- och
egendomsförhållandena äro, om också
icke allenarådande, så dock i varje fall
de djupast bestämmande och bilda
grundvalen för samhällets politiska och
andliga överbyggnad. Även till denna
åskådning liksom till varje annan, hur
originell den än ser ut, har det funnits
föregångare som varit samma tankar
på spåren, fastän de ej format ut dem
så fast oeh tydligt som Marx och
Engels.
En sådan är Leyonankar. Han
lägger synnerligen stor vikt vid de eko-
nomiska samhällsförhållandena eller
rättare sagt vid egendomsfördelningen
och äganderättsvillkoren. Han har
kommit till klarhet om att
äganderättens ärftlighet och koncentration på
ett fåtal händer bildar grundvalen för
den klassklyvning, ur vilken
klassförtrycket och klasstriderna springa fram.
Med särdeles skarp betoning stryker
Leyonankar under, att de som ha hand
om förmögenheten och äganderätten
också ha bestämmanderätten över
samhällets politik och den individuella
friheten. Han är en av de få samtida,
som fattar Rousseaus i ”Tal om
den bristande jämlikheten” nedskrivna
ord: ”Den förste som inhägnade ett
stycke jord och sade: detta är mitt!
— han var den verkliga stiftaren av
det borgerliga samhället. Hur många
förbrytelser, krig, mord, hur många
faror och olyckor skulle icke ha
besparats människosläktet, om någon då
ryckt upp hans gränspålar, kastat igen
hans skiljogravar och tillropat sina
medmänniskor: ”Akten Er att höra på
den bedragaren! Ni äro förlorade, 0111
ni glömma, att jordens frukter tillhöra
alla, men jorden själv ingen.”
Medmänniskornas allmänna rätt blir
kränkt, förklarar Leyonankar, då
någon enskild lägger beslag på mer jord
än han kan bruka och nödvändigt
behöver för sitt uppehälle. Och han
begagnar nästan samma ord som
Rousseau, när han med samma skärpa som
denne stämplar såsom den förste
vålds-verkaren oeh den förste tyrannen den
som först kapar åt sig mer jord än han
enligt behov och arbetsförmåga har
rätt till. För Leyonankar liksom för
Rousseau ligger just där, på
äganderättens område, roten och upphovet till
allt förtryck och övervåld. Det är
eljest icke modernt vid denna tid att
i en oreglerad och okontrollerad
äganderätt oeh i ett de ekonomiska
krafternas fria spel se någon fara för den
individuella och sociala friheten.
Tack vare den industriella
revolutionen och det kapitalistiska
borgardö-mets seger vid franska revolutionen
kämpar sig tvärtom den ekonomiska
liberalismen fram till obestridd
segerherre på de ekonomiska teoriernas va-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
