Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andliga frihetens avhängighet av en
rättfärdig ekonomisk ordning. Därför
når han heller icke så djupt och ser icke
så klart, då det gäller att tillämpa den
allmänna samhällsteorin på franska
revolutionens specialfall. Thorild ser
visserligen, att borgarrevolutionens
ekonomiska ordning lämnar åtskilligt
övrigt att önska, men hans ytterligt
frihetskänsliga sinne uppröres främst
av revolutionens onödiga grymheter
och kränkningar av den individuella
friheten. Leyonankar återigen lägger
huvudvikten vid borgarrevolutionens
bristande förmåga och vilja att befria
alla från ekonomiskt slaveri och
skydda allas lika rätt till
produktionsmedlen och arbetets fulla avkastning.
Därför står Leyonankars kritik den
moderna socialdemokratin närmare än
Thorilds gör.
Till sist må det annoteras, att
Leyonankar ”för att förekomma misstag av
de mindre upplysta och okunniga”
bestämt reserverat sig mot tanken att
vilja omsätta sina revolutionära idéer
i sitt eget land. För all del — värjer
sig Leyonankar — det kan icke
vara-tal om att tillämpa dem i Sverge. De
kunna endast antagas i ett land, där
en hög grad av upplysning är allmän,
där folket i allmänhet är
förståndigt och dygdigt, där allas högsta
säll-het är var och ens högsta önskan och
föremål. Därför kan det endast i
Frankrike bli fråga om ”applikation
och verkställighet”. Reservationen är
mycket klok. Patriotredaktören
Phi-lipssons ifrågasatta men ej fullföljda
förvisning till Vadstena och
patriot-medarbetaren Thorilds landsförvisning
äro varnande exempel på hur det kan
gå, då man under den upplysta
despotismens tryckfrihet ieke på förhand
gör klart för sig alla eventualiteter av
tryckfrihetens gunstigt beviljade bruk.
Guldproduktion och dyrtid.
Några reflexioner.
Den rådande dyrtiden har helt
naturligt pressat fram till hög grad av
aktualitet frågan om prisstegringens
orsaker. En mängd olika faktorer ha
angivits som drivfjädrar i prisernas
uppskruvning. En del faktorer sägas
verka inom de nationella hushållens
ram, medan andra anges göra sina
verkningar gällande internationellt.
Bland de senare ha särskilt tvenne
kommit att stå i diskussionens
förgrund: monopolbildningarna och den
ökade guldproduktionen. Beträffande
de förra ligger saken tämligen klar.
De både kunna medföra och medföra
verkligen ofta prisförhöjningar på
varorna. Beträffande den senare äro
meningarna däremot delade, särskilt
inom socialistiska kretsar. En sak är
anmärkningsvärd i fråga om
skillnaden mellan dessa internationellt
pris-fördvrande faktorer. Förlägger man
dyrtidens orsak främst till de
monopo-listiska sammanslutningarna, har man
den mer inom räckhåll för positiva
samhällsingripanden. Man har någon
att skylla på —
trusten-prisfördyra-ren; det kapitalistiska vinstintresset
o. s. v. — det hela har karaktären av
något som är på sned inom samhällets
ekonomiska organisation. Receptet är
då lättare funnet: Kontrollera och
so-cialisera trusterna, så att de icke
kunna stegra varuprisen. Är det åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
