Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ökad guldproduktion, som främst är
dyrtidens orsak, så får företeelsen
mera karaktären av någon slags
ekonomisk naturnödvändighet.
Konsumenterna måste känna sig mera maktlösa
gentemot den automatiska
prisstegring, som den ökade guldmängden
sä-ges medföra. Det finns icke längre
någon att direkt ta för huvudet och
anklaga. Kapitalisterna och deras
ekonomiska samhällsordning
framträda som oskyldigt anklagade,
därest man måste se huvudorsaken i den
allmängiltiga ekonomiska lag, som
säger, att penningvärdet sjunker med
stigande mängd av pengar.
Då varje positivt ingripande mot
dyrtiden till sina verkningar blir
beroende av om man angriper det, onda
i dess rot, är det för oss en praktisk
nödvändighet att ägna
guldproduktionens inverkan omsorgsfull
eftertanke. Närmast för att bidraga
till ett klarare uppfattande av
problemets innebörd följa här några
reflexioner över sambandet mellan
guldproduktion oeh dyrtid.
Problemet är egentligen dubbelt.
Det har nog bidragit mycket till att
förvirra eftertanken, att man icke
alltid skillt ut de bägge sidorna från
varandra och behandlat vardera för sig.
Den ena frågan är: verkar ökad
guldproduktion p r i s s t e
g-r ande ? Den andra: innebär
prisstegring d y r t i d 1
Att penning mängde n kan
inverka på penning värdet synes
obestridligt. Det föreligger i det
hänseendet erfarenhetsrön, som näppeligen
tillåta någon annan tolkning. Bäst
ser man sammanhanget mellan mängd
och värde vid användning av
pap-persmynt, då mängden cirkulerande
pengar kan på kort tid ökas oerhört
genom att nya sedlar tryckas och
utsläppas i rörelsen. Det kan vara nog
att erinra om det berömda fallet
under franska revolutionen, då
assigna-ternas värde så snabbt försämrades:
Mängd assigiiater ^nToO^vres-
i miljoner livres
912
6,618
27,565
sedel
85 1.
28 ”
0,5 ”
Tidpunkt
juni 1791.
okt. 1794.
jan. 1796.
Det hjälpte icke alls, att man
ingrep mot värdeförsämringen genom
lagar och exempelvis i aug. 1793
fastställde 3,000 1. böter för den, som:
nekade motta assignaterna till deras
namnvärde, ett straff, som vid
upprepning av ”brottet” kunde skärpas
till 20 års tukthus. Politiken visade
sig vanmäktig gentemot den
ekonomiska lag, som kommit i verksamhet.
Inför sådana fall ges det ingen
undanflykt. Mera pengar ha här
rned^-fört sämre penningvärde och högre
varupris. En vara, som före
myntförsämringen kunde fås för % livre
måste i jan. 1796 betalas med 100
livres.
Så våldsamma prisförändringar
kunna endast ske ifråga om
papperspengar; metallpengarnas mängd kan
ju icke så snabbt ökas. Men även
beträffande dem och de kreditmedel,
vilkas värde är baserat på metalliska
pengar, kunna naturligtvis liknande,
ehuru vida svagare ändringar i
penningvärdet och därmed i varupris,
förekomma.
Men satsen, att pengarnas värde
beror bl. a. på pengarnas mängd gäller
endast under en förutsättning: ”allt
annat oförändrat”. Det
finnes en hel del andra faktorer, som
inverka på penningvärdet,
omsättningens storlek, pengarnas
omloppshastighet, mängden av kreditmedel, som
kunna ersätta guld. Guldmängden
kan fördubblas utan att prisnivån
därför behöver ändras. Från 1884 till
1910 har guldmängden fördubblats,
men prisnivån var bägge åren
ungefär densamma. Guldet kan icke börja
sjunka i värde, förrän det finnes mer
guld änrörelsenbehöver. Har
omsättningen stegrats, så kan en ökad
guldmängd vara erforderlig, och i så
fall medför penningmängdens ökning
ingen prisstegring. Guldmängden kan
å andra sidan vara oförändrad men
ändå medföra sjunkande
penningvärde, därest omloppshastigheten stigit,
så att samma penningmängd kan
förmedla en större omsättning än förut.
Likaså kunna kreditmedlen tänkas
inverka. Visserligen äro de byggda på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
