Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
guldets grundval, men byggnaden har
så att säga ibland fler, ibland färre
våningar. Kreditens elasticitet
förändras, så att samma guldmängd kan
uppbära olika stora mängder av
omsättningsmedel i kreditpappersform.
Ytterligare en omständighet, som
måste tas med i kalkylen, är att guldet
ieke användes blott som
penningmaterial utan även för industriellt bruk.
Ökning av guldproduktionen betyder
således icke utan vidare ökning i de
metalliska pengarnas mängd.
Det är sålunda ett högst
komplicerat samband, som råder mellan
guldmängd och priser. Att dra slutsatser
av en direkt statistisk jämförelse
mellan dem båda är därför orimligt. Se
exempelvis nedanstående tabell, som
visar hur pris, varuproduktion och
guldmängd förändrats sedan 70-talet,
med 70-talets förhållanden valda som
enhet. *
Prisnivå Guldmängd pr^tion
1871—1875 . . 100 100 100
1881—1885 . . 80 118 138
1891—1895 .. 66 138 192
1901—1905 .. 68 175 259
Ökad guldmängd har åtföljts ej av
prisstegring utan av i det hela
(egentligen till år 1896) sjunkande priser.
Men samtidigt har produktionen —
och därmed omsättningen — stigit
mycket starkare än guldmängden.
För att en ökning i guldproduktionen
Verkligen skall kunna göras bestämt
ansvarig för en höjning av prisnivån
måste man ha utrett i vad mån alla
a n d r a faktorer förändrats, framför
allt huruvida guldmängden växt
snabbare än omsättningen. Att på den
ekonomiska statistikens nuvarande
ståndpunkt verkligen genomföra en
sådan undersökning är så gott som
omöjligt. Därför är det också
synnerligen svårt, att med full bestämdhet
säga, om och till hur stor del den
nuvarande prisstegringen kan skrivas på
guldproduktionens konto. Sannolikt
* Hämtad ur Mackeprang: H0je og
lave Priser. Köpenhavn 1911. S. 37.
beror prisstegringen åtminstone till
någon del på ökad guldmängd.
Men — denna av guldet förorsakade
prisstegring må nu vara större eller
mindre — betyder densamma
d y r t i d? Det är icke alls utan
vidare fallet. Allmän prisstegring är så
långt ifrån detsamma som dyrtid, att
dyrtiden tvärtom består just i att
prisstegringen ej är allmän. Om
vi tänka oss, att omsättningsmedlens
mängd i ett slag fördubblas — allt
annat oförändrat — så skulle varorna
komma att utbytas till högre värden
än förut. Men denna prisstegring
kommer, så långt det nu beror på den
ökade mängden bytesmedel, att gälla
alla varor, arbetskraften inräknad.
Försåvitt vi endast taga i betraktande
guldmängden och därmed alla
omsättningsmedlens tillväxt, finnes ingen
anledning anta, att guldets köpkraft
minskas i förhållande till clen ena
varan men ej i förhållande till den
andra. Om förut 3 kr. kunde köpa ett
dagsverke och likaledes 2 kg. kaffe,
varför skulle en blott av
penningökningen föranledd prisstegring ta sig
uttryck i att de 3 kr. nu icke kunna
köpa mer än 1 kg. kaffe men
fortfarande räcka till för att köpa ett
dagsverke? Att det är allmän
prisstegring man väntar som resultat av ökad
guldmängd framgår ju bäst därav, att
det just är prisstegringens allmänhet,
som betraktas såsom kriterium på, att
orsaken till prisförändringen ligger på
guldets sida.
Vilken olägenhet innebär nu en
sådan prisstegring över lag? Man får
betala mer för varorna, det är sant;
men man får också lika mycket mer
för de varor man har att sälja.
Arbetarens budget stiger, men både på
inkomstsidan och utgiftssidan. Hans
ställning är varken bättre eller sämre
än förut. Annorlunda för en rentier,
som inga varor säljer; för honom
gäller ju, att endast utgiftssidan ökats.
E n allmän olägenhet skulle ju följa.
Man finge alltid begagna större
penningmängder för affärerna, därför
att penningenamnet på varuvärdena
ändrats. Men om man också så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
