Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säga finge skaffa sig större
penningpåsar, så är ju denna olägenhet dock
ieke av så allvarlig art.
Men är det detta som menas med
dyrtiden? Visst ieke. Därmed
förstås allmänneligen, att ställningen
försämrats för stora lager av
befolkningen, framför allt att
arbetslönens köpkraft blivit mindre. Men då
har prisstegringen alltså icke blivit
allmän.
Skall dyrtid uppstå i samband med
ökad guldproduktion, så måste
antingen prisstegringen träffa blott vissa
varor — och då medföra fördyring för
dessa varors köpare — eller träffa
dem undan för undan, först en
varugrupp, sedan en annan — och då
medföra fördyring för dem, som fått
priset höjt på de varor de köpa, innan
priset stigit lika högt på de varor, de
ha att sälja. T. ex. stegra
livsförnödenheternas pris men icke arbetslönen
eller stegra livsförnödenheternas pris
först och sedan arbetslönen.
Nu inverkar en ökning i
guldproduktionen icke direkt utan genom
förmedling av banker oeh kreditväsen.
De nya guldmängderna hopas i
centralbankernas kassavalv och bliva till
största delen liggande där. På den
större guldkassan bygges ökad
sedelutgivning och livligare
utlånings-verksamhet. Det blir gott 0111 pengar
och de kunna erhållas både rikligare
och billigare. Företagsamheten
stimuleras. Den stigande efterfrågan på
råvaror börjar stegra deras pris, och
denna prisstegring utbreder sig sedan
från varugrupp till varugrupp. Pris-
nivån undergår en allmän men icke
samtidig höjning. Prisstegringen
kan ytterligare stimulera
företags-grundandet till en viss gräns, då kris
inträder oeh både produktion och
prisnivå sjunka, men icke till sin förra
nivå.
Det som i denna utveckling
medför-dyrtid är framför allt att arbetslönens
stegring kommer efter stegringen på
de vanliga konsumtionsartiklarnas
priser. Detta förhållande beror icke
på ökad guldproduktion ehuru det
framträder i samband därmed. Såvitt
dyrtiden har något samband med
guldmängden måste detta bestå däri, att
vissa omständigheter förhindra allmän
och samtidig prisstegring och i stället
föranleda densamma att med olika
styrka och på olika tider träffa olika
gruper av varor, däri arbetskraften
innefattad. Men dessa omständigheter äro
ju att söka i den
kapitalistiska hushållningens all 111 ä
n-n a organisation, framför allt i
kreditväsendets verkningar och i a
r-betar k lassens svaga ekono-
111 i s k a 111 aktställning vid
prisbildningen på arbetskraften.
Alltså: Guldproduktionens ökning
kan verka allmän prisstegring. Men
allmän prisstegring är icke dyrtid.
Dyrtid kan dock uppstå i samband
med ökad guldproduktion men e j p å
g r u n d av d e 11 s a 111 ma utan
på grund av samhällets p r i-
v a t k a p i t a 1 i s t i s k a
organisation.
Rickard Sandler.
Pehr Johan Höppener.
En frihetskämpe från Gustavianska tiden.
För TIDEN av —n.
Under förra hälften av 1700-talet
inflyttade till Linköping en borgare
från Borgå i Finland vid namn Johan
Höppener, vilken i förstnämnda stad
bedrev en betydande
affärsverksamhet. Han valdes också till ledamot av
borgareståndet vid 1740 års riksdag
och dog först år 1756. En son till
honom och hans maka Hedvik Jancke
var den Pehr Johan Höppener om
vilken vi i det efterföljande skola tala.
Han föddes i Linköping år 1725
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
