Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Presidenten: — Hr konseljpresidenten
liar redan framhävt, att regeringen tar hela
ansvaret på sig.
Sakasof f: — Den andra punkt, som
konseljpresidenten stödjer sig på är alla fyra
Balkanstaternas överenskommelse att
samtidigt mobilisera. Denna gemensamma
mobilisering av de fyra Balkanstaterna visar
tydligt nog att en allians kommit till stånd
mella’n dem. Vi höra icke till dem, som
gilla tvedräkt mellan nationerna.
Allraminst en sådan mellan Balkanstaterna.
Tvärtom, i Bulgariens politiska litteratur och
i det offentliga livet är det folk av vårt
parti, som sedan länge arbetat på
samförstånd mellan Balkanfolken. Men, mina
herrar, tro ni, att det samförstånd, som nu
kommit till stånd mellan våra regeringar, är
sådant som det vi skulle önska realiserat?
Det ges olika slag av samförstånd, och vore
det icke nu en så kritisk tid, så skulle jag
vilja klargöra för konseljpresidenten, att
clet hade varit en sann glädje för det
bulgariska folket och för Balkanfolket, om man
förelagt oss en överenskommelse av helt
annan art. Icke en överenskommelse om
härarnas mobilisering, den må nu tjäna
angrepps- eller försvarssyften. Men det skulle
väckt glädje bland det bulgariska folket,
om Ni kunnat åstadkomma ett förbund på
ekonomins och kulturens område, ett
politiskt och sist, om så krävdes, ett militärt
förbund. Yi börja på den punkt, där de
andra kultur nationer 11 a slutat eller borde
sluta.
Röster från majoriteten: — Yi
ha för bråttom.
Sakasof f: — Ni börja med en
militärkonvention, som borde vara slutet på Edra
bemödanden. Och Ni, som träda in för en
Balkanallians för politiskt och kulturellt
samförstånd, Ni måste säga oss, att allt detta
nu blir svårt att realisera. Var och en kan
rikta till Eder den frågan och Ni skola
alla i morgon ställas inför frågan: Men
härefter? Huru skola Ni utveckla
samförståndet vidare? Kan det icke liända, att
Ni, som i dag äro förenade, i morgon
vända Eder emot varandra, såsom man redan
nu säger i pressen och i diplomatkretsar.
(Motsägelser ifrån majoriteten, tumult.
Elera av majoritetens medlemmar lämna
salen.)
Jag är mycket väl underrättad över
motiven att Ni lämna salen, liksom till Edra
protester och Edert bifall. (Motsägelser
ifrån flera håll i salén.)
David of f: — Ni borde hålla detta tal
i Konstantinopel.
Sakasof f: — Det berör mig icke alls.
Musta phoff: — Edra deklamationer
äro oss alltför välkända, hr Sakasoff. Yi ha
hört Er tillräckligt ofta.
Presidenten: — (Ringer.) Anhåller
0111 lugn, mina herrar!
Radeff: — Om du hade en enda droppe
kristet blod, skulle sådana tankar icke upp
stå i din hjärna.
Presidente n: — Det är icke Ni, som
har ordet, herr Radeff.
Sakasoff: — Jag beklagar, att mitt
första uppträdande i denna församling gäller
en så svår fråga, i vilken våra meningar
skarpt skiljas åt. Men liksom Ni anse Eder
skyldiga att skänka regeringen bifall, så
anser jag mig, då jag är befullmäktigad av
en del av det bulgariska folket, här böra
nedlägga min protest mot allt som skett. Yill
Ni ha en smula tålamod?
Presidenten: — Yar god och
fortsätt, herr Sakasoff!
Sakasoff: — Jag kommer till en punkt,
som spelar en stor roll i presidentens exposé,
nämligen den, att regeringen skall ha
uttömt alla fredliga medel för att uppnå
värdigare förhållanden i grannskapen. På detta
område ha vi gemensamma
beröringspunkter. Den nuvarande regeringen hör nu i
själva verket till dem, som icke i första
taget äro villiga tillgripa våldsåtgärder. Men
vi måste se vårt förhållande till grannstaten
i historiskt sammanhang och betänka alla de
fel och förbrytelser, som begåtts från vår
sida under tidigare år och tämligen nyss,
all den olycka, som härens mobilisering
bringar och skall bringa oss är en lösesumma
för våra regeringars förbrytelser gent emot
detta olyckliga land och denna olyckliga
befolkning.
Presidenten: — Var god och håll Er
till regeringens exposé och lämna det
förflutna i fred.
Sakasoff: — Jag skall icke uppräkna,
dessa fel och förbrytelser, men om de äro
att skriva på våra regeringars konto och
vårt folk däri är oskyldigt, så tror jag
också, att vi, beträffande grannlandet, som Vi
mobilisera mot, skola beskylla regeringen,
icke folket, för de där härskande
missförhållandena. Tror Ni, mina herrar, att om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
