Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mening, innan beslut i konseljen
fattats. Det framhålles visserligen, att
kommittéerna, som till ieke obetydlig
uel bestå av ”sakkunniga”
riksdagsmän, kunna utgöra parlamentariska
förbindelselänkar, men man glömmer
då, att så gott som i varenda en
finnas högermän och att
kommittéleda-möterna tillkallats för alldeles
speciella uppdrag och sakna befogenhet
att avge politiska råd å resp. partiers
vägnar. Huruvida regeringen likväl
använder denna utväg känner jag icke.
Åtskilligt tyder emellertid på, att
man icke från regeringens sida funnit
det angeläget att bevara och utbilda
den praxis, som till en början
inaugu-rerades. Denna erfarenhet torde man
ha fått icke endast inom vårt parti,
därom vittna de meningsyttringar,
vilka sett dagen. Redan detta
förhållande är icke lyckligt för den
parlamentariska utvecklingen, men man
översåg därmed, emedan dess
egentliga orsak förmodades vara att finna
uti ett par regeringsledamöters
personliga kynne och därför icke borde
tillskrivas någon politisk innebörd
eller tolkas såsom uttryck för en
bestämd uppfattning angående sättet
att praktisera parlamentariska
principer. Senare ha likväl flera
omständigheter tillkommit, vilka ställa saken
i en annan och mer betänklig dager.
Under förra riksdagen överraskade
hr Staaff med yttrandet, att den
gemensamma voteringen är ”andra
statsmaktens äkta och klara beslut
fullt lika mycket som någonsin ett
beslut fattat i vardera kammaren”. I
det sammanhang, vari orden fälldes,
kunde de ieke gärna tolkas annat än
som ett försvar för
voteringsparlamen-tarismen. Hr Edén fann sig också
föranlåten att i försiktiga ordalag
pro-gramenligt tillrättalägga statsminis-
terns uttalande. Vid ett annat
tillfälle lät hr Staaff häpnande liberaler
höra att det inte alls vore så
självklart, att kamrarna skulle utse sina
talmän själva, och han har senare
demonstrerat sin mening genom att
tillsätta dem utan att ens bry sig om att
efterhöra den mening, resp.
majoritetspartiernas ledning kunde hysa. När
D. N. blir orolig, svaras i obestämda
och undvikande ordalag, att
parlamentarismen är ett svårt problem oeh hr
Fridtjuv Berg, som under valstriden
sprängt Lindmans trojanska häst,
förvandlat Hildebrands ”sediga ök” till
”stutar” och upplöst hr Petterssons
”kraftparallellogram”, gjorde några
besynnerliga uttalanden, vilka han
senare rättade på ett sätt, som lät
oklarheten kvarstå.
Ett uppenbart och fullt medvetet
handlande i direkt strid mot andra
kammarens tydligt uttalade vilja har
likväl icke förekommit, förrän
under november månad, då kungsådran
vid Skallböleforsen fick
överbyggas utan villkor om
tidsbegränsning. Redan denna handling utgör ett
uppseendeväckande avsteg från god
parlamentarisk praxis, men om
regeringen själv funnit angeläget att i
riksdagen lämna förklaring, skulle
saken måhända kunnat ställas till rätta.
Nu undvek regeringen emellertid i
remissdebatten att giva besked och det
oaktat begäran därom upprepade
gånger framställdes. Uti en av de största
ekonomiska frågor, de nu levande ha
att handlägga, bröt man således
fullständigt emot elementära
parlamentariska regler. Intet försök gjordes att
återställa det rubbade förtroendet på
denna punkt. Suveränt försmådde
man att genom fullständiga
förklaringar söka bevara ett samförstånd.
I vissa liberala pressorgan har den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
