- Project Runeberg -  Tiden / Femte årgången. 1913 /
48

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gift på 18,5 milj. kr. Allt efter låg
beräkning.

Likväl är häri icke inräknat, vacl
som kräves för
gymnastiklokaler, s k o 1 b a d och
fortsätt-ningsskolor samt för en högst
behövlig löneförhöjning till
folkskole-•anstalternas lärarepersonal.

Lägges härtill ränta och amortering
på byggnaderna, torde man icke räkna
för högt, om man sätter
kostnadskra-vet för ett någorlunda rationellt
ordnande av vår allmänna folkskola till
minst 30 milj. kronor årligen utöver
de nuvarande kostnaderna.
Folkundervisningsanstalterna skulle alltså
kräva en årlig kostnad av omkring
75 milj. kr. årligen i stället för 43
milj. för närvarande.

Denna kostnad utgör nära 100 kr.
för varje skolbarn, och skulle alltså

härigenom vinnas ett ändrat
förhållande mellan uppoffringarna för
allmänna läroverkens och dylika anstalters
lärjungar och folkskolans från
nuvarande 8:1 till 4:1 eller med andra
ord: om kostnaderna för de allmänna
folkskolorna ökas till 7 5 milj. kr.
ifrån 43, så kommer varje
folkskole-lärjunge att kosta nära 100 kr.
årligen, medan varje lärjunge i
läroverken kostar 400 kr., om man nämligen
till statens uppoffring för de senare
(i medeltal 248) lägger kommuners
och enskildas bidrag.

Skulle icke andlig och fysisk
fostran av barnen bland folkets breda
lager vara värd åtminstone
fjärdedelen av uppoffringen för samma
ändamål pr barn tillhörande de övre
samhällslagren ?

Demokratisk uppfostringskonst.

En svensk bok om amerikanska undervisningsprinciper.

För TIDEN av ERIK HEDÉN.

Unga nationer ha alltid svårt att på
egen hand skapa en högre andlig
kultur, allrahelst när de ej ha ett eget
språk. Men nordamerikanerna ha fast
beslutit, att denna regel ej skall gälla
för dem. Med sedvanlig energi ha de
tvärtom gått till verket att göra sitt
land till the biggest in the world även
i detta avseende. Det vetenskapliga
arbete, som utföres i Förenta staterna,
är redan betydande genom sin
omfattning och hänförelse samt börjar bli
betydande även genom sitt innehåll.
Bl. a. har därur framgått en tankelära,
som utövat stort inflytande på vår

tids kulturliv. Den heter pragmatismen
och är en typiskt amerikansk filosofi.
När ett folk så hänvänt mot det
praktiska som det amerikanska omsider
börjar rikta sitt intresse mot
tänkandets värld, kan man lätt förstå, att
även dess tänkande får en praktisk
färg. Pragmatism betyder också
ungefär praktiskt tänkande.

Dess döde stiftare William James
förkunnade utan tvekan, att det
nyttiga och endast det nyttiga var
sanning. Var t. ex. gudstron främjande
för människans sedliga liv, gott, så
var den riktig. Men, invänder man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1913/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free