Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-det är uppenbart, att ej blott tron på
-den kristne guden utan ock tron på
.andra gudamakter kan verka
sedlig-.hetsfrämjande. Nåväl, svarade James
oförfärat, så finnes det flera gudar.
Pragmatismen som världsförklaring
■har gått tämligen illa medfaren ur
kritikens skärseld. Icke dess mindre har
den gjort en märklig insats i vår tids
tänkande. Den har helt naturligt sin
.styrka på de områden som ligga den
xena tanken fjärmast men närmast det
praktiska livet. James här utfört ett
mycket skarpsinnigt och lärorikt
arbete som utforskare av själslivet,
sär-.skilt det religiösa. Vidare har hans
filosofi givit anledning till en
nydaning av uppfostringsläran, ett
område, där Förenta staterna redan förut
visat stor klarsynthet och nyskapande
.kraft.
Docenten Malte Jacobsson i
Göteborg har för flera år sedan lämnat en
kritisk framställning av
pragmatis-anens världsåskådning. Nu har han
i en för någon tid sedan utgiven bok
klarlagt dess uppfostringsgrundsatser
för en svensk allmänhet, vars kunskap
■om detta ämne med få undantag torde
vara ingen.* Det oförvillade tvivel han
riktat mot läran som filosofi ger
honom dess mer trovärdighet, när han
varmt förordar den som
uppfostringskonst. Dess grundsatser i detta
avseende äro ock i sig själva så
egenartade och lockande, att de
omotstånd-ligt ägga till studium och eftertanke.
Det är John Dewey, professor vid
det stora Chicago-universitetet, som
främst utfört James’ antydningar om
«n ny uppfostringslära. Det är ej en-
* Malte Jacobssson:
Pragmatiska uppfost ringsprinciper;
jämte John Dewey: Barnet och
■s kolkurse n, aukt. övers, av Agnes
Ja-«obsson-TJndén. Pris 2: 50. Gleerup, Lund.
dast ur medvetandets djup han
hämtar sina uppfattningsidéer, han har
praktiskt prövat dem i en vid
universitetet inrättad provskola» tydligen
ganska artlik den som professor Frans
v. Schéele stiftat vid Uppsala
universitet. Den ovan anförda bokens
senare oeh större hälft upptages av
några bland Deweys egna skrifter i
en översättning, som ganska lyckligt
återger författarens engelskt klara och
lättlöjDande stil. Bokens förra och
mindre del utgöres däremot av
docenten Jacobssons sammanfattande och
granskande översikt över
pragmatismens pedagogiska idébyggnad.
Utgångspunkten för Deweys
under-visningslära är naturligtvis, att barnet
endast skall lära sig vad som är
nyttigt. Självklart menar han därmed ej
liksom svenske uppfostringsmästare,
att lärjungen skall överlastas med
allehanda plugg av ”praktiska” ämnen,
för vilka han aldrig får någon
användning, och vilka han efter skoltidens
slut visligen skyndar sig att
glömma. Dewey nöjer sig ej med den
enkla slutledningen, att eftersom
matematik, naturvetenskaper, levande
språk o. d. för visso kunna sägas vara
praktiska, så bör man utan vidare
fordra deras inlärande. Han tillser,
vilka ämnen som lärjungen verkligen
kommer att behöva i livet, och han
lägger särskild vikt vid
samhällssynpunkten, han vill göra barnet till en
samhällsvarelse. Icke minst tillser han,
att ingen överansträngning får ske, att
skolan ej minskar utan ökar sina
lärjungars kroppsliga och andliga
friskhet.
Det nyaste i hans läroplan ligger ej
i ämnesvalet utan i lärosättet. Tanke
och handling äro ej åtskilda i
praktiska livet, säger han. Flertalet
människor ha aldrig verkligt behov av
tänkandets konst, utom när det gäller
Tiden, n:r 2, 1913
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
