Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det kommer an på är att £ ö r ä n d r a
den.” Med två årtionden föregriper
han alltså Lassalles djärva sats om
dioskurparet ”vetenskapen och
folket”, med ett halvt århundrade den
tyska socialdemokratins av vetenskapen
ledda revolutionära praxis! För hela
massan av de tyska lärda nästan utan
undantag i detta årtionde före
marsrevolutionen var icke ens fröet till
denna utveckling synbart! Det tyska
proletariat, som Marx förutser, finnes
nu i miljoner, det går fram på den av
Marx förutsedda banan, men har ännu
icke tillryggalagt hälften av vägen.
Och var det ej prometeisk djärvhet
att år 1S47, mitt under det
bourgeoisi-epoken är i uppstigande, innan denna
själv såg sin politiska och ekonomiska
frihet säkerställd på kontinenten, föro
marsrevolutionen, i vilken
proletariatet marscherade tillsammans med
bourgeoisin utan någon aning om det
inbördes motsatsförhållandet, före
marsrevolutionen, som hade att görä
rent hus med furstedömets, adelns och
kyrkans ståndsprivilegier, slänga emot
denna ännu halvfeodala, knappt än
borgerliga värld det kommunistiska
manifestets nya sanning om
klasstriderna.
”Samhällets hela historia hittills är
en historia om klasstrider.”
Vilken titaniskt kraftig ande är det
ej som än tidigare i ”Filosofins
elände” uttalar lagarna för en helt ny
värld till räckvidd såväl som till
begränsning.
”En undertryckt klass är
livsbetingelsen för varje på klassmotsats
grundat samhälle. Den undertryckta
klassens befrielse innesluter alltså med
nödvändighet skapandet av ett nytt
samhälle” — detta säges ännu innan
borgarklassen genom revolutionär gär~
ning säkerställt sitt uppstigande och
hänföres till det först därbakom
an-ryckande proletariatet! Tillika
utstakas för proletariatet de gränser, som
till vår smärta än i dag ej äro nådda,
alltså helt visst för ett århundrade
framåt: ’ ’"Skall den undertryckta
klassen kunna befria sig, så måste ett
trappsteg uppnäs, på vilket de redan
förvärvade produktionskrafterna och
gällande samhälleliga inrättningar
icke mer kunna bestå bredvid
varandra. Av alla produktionsinstrument
är den revolutionära klassen själv den
största produktivkraften.
Organisationen av de revolutionära elementen
som klass förutsätter den färdiga exi*
stensen av alla produktivkrafter som
överhuvud kunna utbildas i det gamla
samhällets sköte.”
Nu talar visserligen var och en om
klasser och klasskamp, nu är ordet
organisation i var mans mun. Men var
funnos organisationerna 1847, det
givna underlaget för dessa satser? På
kontinenten funnos på sin höjd
antydningar därtill, och tänkarnas och
politikernas värld gick dem förbi utan att
ana något. Men alla klasser i det
borgerliga samhället kände sig som det
enhetliga folket, i motsats till de
feodala stånden. Och dessa huvudsatser
i den materialistiska
historieuppfattningen uttalar den tyske flyktingen
Marx, barn av det ekonomiskt efter*
blivna Tyskland, i samma årtionde då
engelsmannen Carlyle, mitt i larmet av
de engelska fackföreningsstriderna,
mitt i charlistkriget formulerar sin
historieuppfattning ”Om hjältar,
hjältedyrkan och det heroiska i historien”,,
vilken ännu ett halvt århundrade
senare var de tyska historieforskarnas
metod.
Visserligen känner var och en i dag
eller medger åtminstone som en
huvuddrivkraft i historien det som Marx
i ”Kritik der politischen Ökonomie”
upprepar med andra ord: ”Det ma.
teriella livets produktionssätt betingar
den sociala, pcflitiska och andliga
livsprocessen överhuvud.” Marxdödarnas
beskäftiga charlataneri har så ofta
skrikit ut för all världen falskheten i
dessa satser, tills de oförmärkt blivit
ett grundelement i hela vårt
vetenskapliga tidsmedvetande, även i
borgerliga kretsar. Vilket på långt när
ej vill säga, att den borgerliga
vetenskapen också riktigt förstår att
hantera den historiska materialismens
metod.
Denna andliga strid är redan utkäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
