Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kistiska doktrinärerna, som vi
lämnade åt deras metafysik, oeh med de
syndikalistiska doktrinärerna, som vi
lämnade åt deras klasskamps
trångsynthet.
1909 inbillade vi oss ha kurerat de
anarkistiska kotterierna för deras
motvilja mot disciplin och organisation,
och vi uppfordrade Hervé (som icke
tyckte om förslaget) att lämna det
socialistiska partiet och hjälpa oss
grunda ett revolutionärt parti, i vilket vi
hoppades kunna samla, organisera och
disciplinera dessa beundransvärda
revolutionärer, anarkisterna. Vi
hoppades få till stånd ett parti, som kunde
ha dragit till sig alla revolutionära och
energiska andar i det socialistiska
partiet oeh som skulle ha ägnat sig
uteslutande åt den moraliska och teknisks
förberedelser av insurrektion då
omständigheterna — krig eller general {+-+}
strejk — gjorde den möjlig. Hervé
ställde ett villkor, vilket vi
accepterade, som ett sine yua non, det att det
nya partiet ej fick bli ett
antisocialis-tiskt parti, sysselsättande sig som
större den av anarkisterna mest med
att. attackera det unifierade
socialistiska partiet, utan det skulle vara dess
allierade och utvidgning. Det skulle
därför avstå från att predika
röststrejk, fast det själv icke skulle behöva
syssla med valarbete. Mot
röststrejks-propagandan reser sig förutom andra
invändningar den fatala, att den leder
till kamp mot det socialistiska partiet,
alldenstund det endast blir
socialistiska kandidater, som drabbas därav.
Det var också överenskommet, att
den gamla, rent negativa
antimilitaris-men skulle revideras, och att vår
blanquistiska metod krävde som logisk
konsekvens taktiken att erövra armén.
Avstå från röststrejken!
Ensamt vid detta förslag reste sig
hela armén av anarkister som en man,
och det revolutionära partiet gick över
bord. Förslaget om revolutionär
mili-tarism, skisserat några månader
senare, dagen efter järnvägsstrejken.gav
det nådestöten i anarkistkretsar.
Sex månader senare försökte vi igen
med vårt nu moderata förslag om en
”entente revolutionaire”. Den gången
var det icke fråga om att bilda ett
homogent oeh disciplinerat parti utan
blott om att göra ett framsteg i
relationerna mellan socialister,
syndikalis-ter, revolutionärer och anarkister.
Syndikalisterna, som uppfordrades
att ge sin mening tillkänna, avböjde.
Anarkisterna upptogo projektet blott
för att våldsamt bekämpa det, och den
främsta parisergruppen, Federation
Communiste, konstaterade offentligt
att den vägrade diskutera detsamma.
=£
Vi äro övertygade, att Frankrikes’
anarkister, vilka vi fortfarande
beundra för deras osjälviskhet och
revolutionära sinne, äro odugliga för
disciplin och organisation.
Som vi icke äro rustade att vara
isolerade nu, då intet kan uppnås utån
organisation och disciplin, ansluta vi
oss till den enda folkliga politiska
kraft som har visat sig, i Frankrike
och annorstädes, mäktig sådan
organisation och disciplin: det socialistiska
partiet.
Om det unifierade socialistiska
partiet vore ett parlamentariskt parti rätt
och slätt, skulle vi icke ingå däri —
ehuruväl vi icke betrakta socialismens
parlamentariska aktion som värdelös
vare sig som medel att uppnå reformer
eller utöva tryck på regeringen. Men
genom att medge tillträde för
revolutionära socialister, som öppet
förklara, att de stå för insurrektionär
erövring av den politiska makten, och
genom att enstämmigt underskriva
användningen av revolutionära medel,
generalstrejk och uppror, i händelse av
krig, visar sig det socialistiska partiet
vara något mer än ett. väljare- och
parlamentsparti: det är ett
revolutionens parti och — efter
Baselkongres-sen kan det sägas utan att sätta ned
vare sig den kooperativa eller
fackliga rörelsen — det är den största
internationella folkliga kraft och den
största organiserade intellektuella och
moraliska kraft i hela världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
