Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en hederlig sysselsättning.” Men More
fick samma öde som abboten av
Glastonbury, och det dröjde ännu ett
sekel, innan hans framsynta råd följ-
des. Yllefabrikationens införande
under 1600-talet blev då ett av de
effektiva medlen för förbättrandet av det
arbetslösa proletariatets liv.
Den serbiska socialdemokratins historia.
Av Z. TOPALOVITJ och LAPTSCHEVITJ. (Övers, från ryskan av H. S.)
Efter undertryckandet av 1848 års
revolution fann den i hela Europa
härskande reaktionen ett eko också i
Serbien. Den enda oavhängiga tidningen
på denna tid, som ägnade sig åt
litterära spörsmål, förbjöds av censuren.
Demokraterna i Stora
Nationalförsamlingen 1859, som på den serbiska
tronen återinsatte den kort förut störtade
Obrenovitj-dynastin, hyste den
förhoppningen att dynastiskiftet skulle
föra till upphörande av den härskande
reaktionen. Men de misstogo sig i sina
beräkningar. Demokraterna, liksom
överhuvudtaget alla mera bemärkta
deputerade i Stora
Nationalförsamlingen, undanträngdes snart. Den gamla
ordningens anhängare förvärvade på
nytt hovets bevågenhet, och
regeringsmakten kom i deras händer. Ända till
furst Mikails död intogs posten som
polisminister av ”järnkorporalen”
Nikolaj Christitj, vilkens politiska
pro-gram uttrycktes i följande formel:
obegränsad makt åt den centrala
rege-ringsmyndigheten och ovillkorlig
underkastelse från folkets sida.
Pressen trycktes av en censur, som
var värre än den samtidiga ryska, och
alla yttringar av samhällig
livaktighet undertrycktes av den härskande
klickens hårda knytnäve. Ingen
vågade framkomma med en protest. T. o. m.
de lagstadgade rättigheterna
existerade endast på papperet. Tidningarna
från denna tid förmälde bl. a.
rörande kommunalvalen i Belgrad: ”Av
nästan 2,000 medborgare, som ägde
rösträtt, deltogo blott 21 i valen.”
Denna röststrejk i huvudstaden, där
det politiska livet alltid dock pulserar
starkare än på landsbygden, var inte
framkallad av indifferentism utan av
reaktionen och dess tryck på
valmännen.
Dessa politiska förhållanden
motsvarades också av en fullt analog
ekonomisk situation. Enligt serbiska
folkräkningen av 1867 utgjorde:
I jordbruket sysselsatta .... 90,08 %
I hantverk sysselsatta...... 5,32 %
I handeln sysselsatta ...... 1,54 %
I övriga yrken sysselsatta . . 3,06 %
av befolkningen.
Landsbygden stod ännu på det
pa-triarkaliska stadiet. Lantbruket var
ytterst primitvt, hantverkarna arbetade
blott för beställning, köpmännen
förde sina varor på hästryggen från by
till by och den huvudsakliga handeln
bedrevs på de tid efter annan
återkommande marknaderna. Bonden
producerade själv största delen av vad han
behövde. Det enda exportobjektet
utgjordes av kreatur, huvudsakligen
ogödda svin. Men införandet av den
stående hären, byråkratins tillväxt,
statens skuldsättning, de inte längre
in natura utkrävda skatterna och
budgetens ökning förde oundvikligt till
uppkomsten av penninghushållning
och gynnade den gamla sociologiska
idyllens upplösning genom
ockerkapitalet.
Tvånget för bonden att i pengar
betala sina pålagor nödgade honom att
sälja sin boskap, den enda vara som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
