Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gelske arbetarens genomsnittslön densamma
1910 som 1900. Under samma tid hade
detaljpriserna på alla artiklar stigit med 10 %;
bröd med 14,8 %, socker med 24,3 c/. oc-h
fläsk med 38 %. Vi veta ju alla att just
dessa trenne saker utgöra
huvudbeståndsdelar av de fattigas födoämnen oeh vi förstå
då också att det engelska proletariatets
ställning måste vara eländigare nu än för 10 år
sedan.
I en ”almindelig udblick” ger förf. en
kortfattad resumé av den engelska
arbetarerörelsens kamp oeh striderna inom
organisationerna och betonar särskilt det nuvarande
kritiska läget i följande ord:
”Det är sålunda för ögonblicket ett rätt
kritiskt moment i den engelska
arbetarerörelsen. De gamla idéerna hålla på att
mista sin kraft och de nya ha ännu ej förmått
inta deras plats. Massorna ligga som följd
därav öppna för all slags propaganda och
det är lika vanligt att de följa självgjorda
ledare som sina egna officiella. Under de
sista årens stora strejker ha dessa
sistnämnda i själva verket ej haft ledningen.”
Den föreliggande boken kommer, enligt
vad vi erfarit, att inom kort utkomma på
svenska. Den är av stort intresse för varje
social-jiolitiskt intresserad. Författarens
lättflytande stil gör den synnerligen lättläst på
samma gång som den är byggd på grundliga
studier av föreliggande spörsmål. Den är
utmärkt som en säker, objektiv handbok över
den engelska» arbetarerörelsens historia.
O. G r i m 1 u n d.
Paul Drachman: Kraft. Hugo
Ge-bers förlag, Stockholm. Pris 3: 25.
Det är nu en gång så, att tidsrörelser
överhuvudtaget och vår rörelse i alldeles särskild
grad böra vara ägnade intressera och ge
stoff åt diktare och författare. Så är ju
även förhållandet. Exemplen visa, att det
erhållna stoffet kan behandlas på inånga
olika sätt. Här hemma ha vi en massa mer
eller mindre stora författare, som behandla
arbetarerörelsen, socialismen ganska hyggligt
och förståelsefullt; å andra sidan är ju K. G.
Ossian-Nilsson känd för sina ”avslöjanden”
och ”osanna” interiörer från socialisternas
praktiska arbete.
I Norge har K. G. Ossian fått en epigon,
Ove Ansteinson, som i en i höstas
utkommen bok ”Det vöde vaclde” träder
i hans fotspår. Johan Falkberget och
Kristoffer U p p d a li 1 äro tvenne unga
författare åter, som med förståelse, intim
kännedom och välvilja skildra gruvarbetarnas
strävsamma liv — bägge ha de själva prövat
på det.
Nere i det lilla Danmark reser sig högt
över mängden av namnsdagspoeter oeh
kär-leksromanförfattare Martin Ande r
s-son-Kexö’s kraftfulla gestalt. Genom
sin ’ ’Pelle Erobreren” har han skapat ett
stort, ett aktat namn. Många äro hans
efterföljare. Den talangfullaste är utan tvivel
Johan Skjoldborg, vars
”Gvld-holm” och ”Per Holt”, med sina friska, i
breda, kraftiga färger målade skildringar ur
lantarbetarnas liv, verka så levande, så
naturliga.
Paul D r a c h m a u heter en annan dansk
författare, som även han på sitt sätt
förtäljer om arbetarerörelsen i sin ’ ’K raft”.
Redan det att en ung mans debutbok ej
handlar nämnvärt om kärlek och erotik är
i dessa dagar något att glädjas åt. Och när
man redan på titelbladet läser underrubriken
”En roman om arbetet”, så börjar man bli
intresserad.
Boken är ett anatema mot känsloliv, mot
nerver, mot rädsla och en storslagen hymn
till stålet, maskinerna, det intensiva,
brusande, sjudande arbetet.
Långt bättre än alla dessa ”antika”,
klassiska, mer eller mindre förfalskade stilarter,
är smidigheten, djärvheten, renheten i
nutidens, ingenjörskonstruktionens matematiska
linjer — så predikar redan i första kapitlet
uen unge dansk-amerikanske ingenjören
Sterner. Och sådan är också tonen i boken.
— Maskinerna, som människorna själva
gjort, ha blivit större och större, allt
mäktigare och mäktigare tills de slutligen en
vacker dag tagit herraväldet från människorna.
Men dessa ha blivit slavar, som tjäna och
krypa på knä för vidundren, de där som spy
gnistor av eld oeh i vars inre det
rödglödga-de helvetet tycks ha fått sin boning.
Trust-magnaterna riikna med arbetarna som med
maskinerna. Inga hänsyn — den går så
länge den håller — duger den att laga, gott,
då laga vi den — är det mera fördelaktigt
kasta den på skrothögen, all right, på
skrothögen med den då — så med maskinen, så
oek med arbetaren.
Men för urkraften, för alla krafters kraft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
