Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som kristna. Man kan väl vara
kristen, fastän man anser
maximalarbetsdagen för olämplig, fortsätter han.
Han vädjar alltså till lämpligheten,
d. v. s. till den ekonomiska
erfarenheten, för att kullbevisa en sedlig sats.
Samtidigt citerar han mot
socialdemokratin Kants sats, att ”i
avseende på de sedliga lagarna är
erfarenheten (tyvärr) skenets moder och
det är högst förkastligt att vilja
härleda eller inskränka lagarna för vad
jag skall göra efter vad som g
ö-res”. Mycket lugnt bedyrar han
vidare, att den Kantska sedelagen kan
efterlevas i alla möjliga
samhällsformer. Alltså skulle Kants grundsats,
att en människa aldrig får behandlas
som medel utan som självändamål,
kunna fullt efterlevas i ett samhälle,
där enligt Treitschkes av Diehl
anförda ord ’ ’miljonerna måste plöja och
smida och snickra för att några få
tusen skola kunna forska, måla och
regera’ ’ ?
Naturligtvis har Diehl rätt att
betvivla ändamålsenligheten eller
genomförbarheten av Jesu eller Kants
grundsatser. Men han borde ha klart
för sig, att han därmed förnekar
deras allmängiltighet och därmed åter
förnekar det, vilket såväl Jesus som
Kant ansåg för huvudsaken i sin
sedelära.
Men återvändom från ideernas värld
till verklighetens, åtminstone till den
kommande verklighetens, till f ra
m-tidsstaten. Diehl ger här en
intressant skiss av Marx’ knapphändiga
och Engels’ något mer utförda
antydningar om det socialistiska samhället.
Men när det gäller nyare
socialdemokratiska arbeten därom, delar även
han den gängse borgerliga
okunnigheten. Han använder här blott tyska
arbeten och nästan enbart äldre. Han
åberopar överhuvud ej ett enda av en
man som Yandervelde. Han känner
till Fabiska sällskapets småskrifter,
men tar ingen hänsyn till deras ganska
ingående utredningar om
framtidsmålet. Han nämner ej ett så pass be-
kant verk som Mengers Neue
Staatslehre. Framför allt tager
han även bland tyska arbeten ingen
hänsyn till Kautskys högviktiga bok
om Den sociala
revolutio-n e n.
Som ett exempel på denna
okunnighets följder må nämnas frågan om
pengarna i framtidsstaten. Diehl
påpekar, att Marx ville avskaffa dessa, och
bestyrker alltså den gängse borgerliga
föreställningen i detta fall. Men han
nämner ej, att bland nyare socialister
t. o. m. Kautsky härvidlag tagit klart
avstånd från Marx. Diehls uppgift,
att allt sparande av kapital är alldeles
uteslutet i socialiststaten, är även
uppenbart oriktigt. Socialismen vill ju
blott samhälliggöra de kaptalistiska,
produktionsmedlen. Men vill någon
av sin inkomst hopspara ett kapital
utan att använda det i enskild
kapitalistisk produktion, så hindrar honom
självklart ingen. Snarare kommer helt
visst samhället att uppmuntra därtill
och samtidigt underlätta att dessa
sparmedel göras fruktbringande för
det allmänna.
Lustig är Diehls bevisning att
socialismen ej tillåter fritt val av yrke.
Han säger: visserligen får var och en
anmäla sig till det arbete, som mest
tilltalar honom, men arbetsbyrån
behöver blott använda honom när det
finns användning för ifrågavarande
arbete. Ja, visst, men vad är det för
speciellt socialistiskt? Den lärde
professorn föreställer sig tydligen, att i
vårt nuvarande samhälle, där
arbetslösheten är en hörnsten, var oeh en får
välja yrke fritt utan hänsyn till, om
det finns användning för hans arbete
i yrket.
I en utförlig översikt över den
socialistiska rörelsens utveckling i
Tyskland, Frankrike och England söker
Diehl vederlägga Sombarts sats, att det
i alla tre länderna finns en bestämd
tendens till enhet oeh därtill en enhet
i marxistisk anda. Hans bevisföring
är dock icke övertygande. Han
omtalar ju själv, att t. ex. i Frankrike
jaurésister och guesdister enat sig i
ett parti, på grundval av Amsterdams-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
