Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wagner kunde i själva verket ej
.giva sin kärleks livstro oeh livslängtan
något annat uttryck än detta. En
kristen himmel med personlig tillvaro,
tänkt såvitt möjligt på jordiskt sätt,
kunde ej hans tanke finna möjlig. Ej
heller kunde han låta Tristan och
Isolde i den enda erfarna tillvaron, den
jordiska, förverkliga sin kärleks
livs-begär. Deras kärlek begärde en
helhet, som var rakt motsatt den jordiska
tillvarons splittring. Den begärde oek
en frihet, som väl kunde spränga
lagens och sedens yttre band men till
sist stötte mot en mur, som var
oöver-vinnerlig: den germanska sedligheten.
Denna förstörde redan iValkyrian
Siegmunds och Sieglindes
kärleksfröjd; Sieglinde känner orenhetens
.skam, ehuruväl icke för att hon brutit
sitt äktenskap, men därför att hon i
äktenskapet tillhört en man utan
kärlek. I Tristan och Isolde åter
måste de älskande dö, ty Tristan har
svikit sitt ord till kungen, sin vän.
-Just den germanska a delsmänniska
Pe-terson-Berger så ståtligt skildrat
mottager ej livets lycka på det villkoret.
Alltså måste livet sökas hinsides, i ett
hinsides förenligt med Wagners
filosofi.
Med fullkomlig rätt säger
Peterson-Berger det mest härskande draget i
Wagners själslynne vara kärleken,
könskärlekens mest omfattande lidelse.
Men det bör framhävas, att av denna
personliga läggning framväxte en
filosofisk livssyn, där världen ordnades
kring kärleken som medelpunkt. Detta
är emellertid ej något individuellt för
Wagner. Det är helt naturligt att
mänskligheten under en andlig kris,
som synes borttaga den religiösa
lidelsens personliga föremål, i stället söker
ersättning i den på en gång starkaste
och mest osjälviska av de jordiska
lidelserna. Från denna utgångspunkt
måste samhällslivet få nytt ljus, dess
grundtanke måste ombytas från tvång
till frihet. Att som Wagner komma
till samhällstänkandet enbart på den
individuella kärlekens väg är säkert
för en konstnär den mest närliggande
vägen, liksom den faktiskt är den
oftast vandrade.
En sådan kärleksfilosofi är allt
annat än fientlig mot jordlivet, den
förhärligar tvärtom detta mer än den
religiösa åskådningen. Den genomförda
livstro Ellen Ivey sökt sätta i system
är hos Wagner konstnärligt
förverkligad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
