- Project Runeberg -  Tiden / Femte årgången. 1913 /
196

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

erhåller hela organisationen år 1910
genom då antagna nya stadgar, vilka
bestämma de olika förvaltningsorganens
befogenhet och uppgifter, en stabilitet,
som tillkännager, att unionen hunnit
över det första grundläggande stadiet
av sin verksamhet.

I den mån de nationella grupperna
tillväxa i antal och styrka samt
unionen själv erhållit betryggad
permanens och ett enhetligt uppträdande,
börjar man emellertid varsna
möjligheten av att förläna en fullt repr
e-sentativ karaktär åt hela
sammanslutningen. Det är
amerikanarna, som väcka denna tanke till liv.
Vid 1914 års konferens i St. Louis
framlägga de nämligen förslag att
unionen skulle ingå till samtliga
regeringar med framställning om
upprättandet av ett v ä r 1 d s p a r 1 a m e n t.
Till följande års konferens i Bryssel
ingåvo de en detaljerad framställning
i frågan. Parlamentets
sammansättning och arbetsuppgifter skisserades.
Tydligen föresvävade Förenta
staternas konstitution förslagsställarna
såsom ett i tillämpliga delar användbart
mönster. Parlamentet grundas på
två-kammarsystem och i senaten erhåller
var stat 2 platser, men i
deputeradekammaren ett antal ledamöter, som
står i förhållande till resp. länders
utrikeshandel. Valperioden är 8 år och
var ledamot har en röst.
Samstämmiga beslut kräves av båda kamrarna.
Besluten skola begränsas till allmänna
principiella uttalanden, och böra dessa
av staterna tillerkännas rättskraft för
såvitt icke ett förut stadgat antal
stater vägrat biträda den uppfattning,
som vunnit majoritet. I
författnings-förslaget upptages även frågorna om
den territoriella integriteten,
försvars-väsendets utnyttjande för
verkställighet av Haagdomstolens beslut i
skilje-domsfrågor m. m. d.

Givetvis kunde denna konstruktion
i det blå, svävande högt över
verklighetens mark, icke föranleda till några
åtgärder i det syfte förslagsställarna
tänkt sig. Men ett initiativ var taget,
som gav riktning åt tankarna. Den
kommission, som fick ärendet sig fö-

relagt, avgav till Londonkoferensen
1906 ett synnerligen intresseväckande
utlåtande, vari i stora drag
framstäl-les behovet av reglerande organ uti
staternas samfund, nämligen en
regelbunden internationell
lagstiftning, ett internationellt d o
m-stolsväsen och en internationell
statsförvaltning. Emellertid
begränsar man klokt nog sina
yrkanden till trenne, vilka för nämnda
ändamål äro av grundläggande
betydelse : 1) a 11 staterna borde
tillförsäkra fredskonferenserna i Haag nödig
periodicitet; 2) a 11 staterna borde
taga i övervägande möjligheten att
tillsätta en konsultativ kommission för
kodifiering av folkrätten och dess
vidare utveckling; 3) att man borde gå
i författning om sådana åtgärder,
varigenom interparlamentariska unionen
småningom erhölle karaktären av en
verklig internationell
representantförsamling och kunde förvärva sig en
härtill svarande ställning. Med dessa
yrkanden, av vilka de två första
godkändes, samt den tredje för vidare
behandling återremitterades till
kommissionen, öppnades nya perspektiv för
unionens arbete. Det är vår
partikamrat, den belgiske senatorn 1 a
Fontaine, kommissionens
ordförande, som har den egentliga
förtjänsten härav.

Jag skall nu först söka skildra hur
man söker ge unionen den åsyftade
representativa karaktären.

Det var två svårigheter, som måste
övervinnas, för att uppnå ett dylikt
mål. Dels måste nämligen de
nationella grupperna utvecklas till verkliga
uttryck för resp. länders
riksförsamlingar, dels måste en väl avvägd
vote-ringsordning fastställas. Båda
uppgifterna höra icke till de mer
lätt-lösta.

Vad den förra saken angår, voro
grupperna redan på god väg att
genom storleken av sin numerär kunna
betraktas såsom ganska representativa
för resp. nationalförsamlingar. Några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1913/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free