Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den betyder blott, att det efterfrågas
mindre konsumtionsföremål och mer
produktionsmedel än vid enkel
reproduktion. Produktionsfältets
utvidgande, som är en
förutsättning för ackumulation, är här givet
genom befolkningens tillväxt.
Detta jämviktstillstånd mellan
ackumulation och folkmängdstillväxt
kan emellertid upprätthållas blott om
ackumulationskvoten stiger så snabbt,
att det variabla kapitalet trots
stigande organisk sammansättning av
kapitalet växer lika snabbt som
befolkningen. (Tab. III.) Om
ackumulations-kvotens stegring ieke är tillräcklig för
-att fylla detta krav, då kommer det
variabla kapitalets tillväxt att bli
efter den arbetssökande befolkningens
förökning. Det tillstånd, som då
inträder, kunna vi kalla
underackumulation.
Första verkan av
underackumulationen är att en industriell
reservarmé uppstår. En del av
folk-mängdstillväxten blir arbetslös. De
arbetslösa proletärerna trycka på 1
ö-nerna, som sjunka medan
mervärde kvoten stiger. Då
de arbetslösa proletärerna i ett
samhälle, som blott består av arbetare oeh
kapitalister, icke kunna finna någon
annan inkomst än sin lön, så måste
lönerna sjunka så länge och
mervärdekvoten stiga så länge, tills hela
arbetarebefolkningen trots relativt mindre
variabelt kapital finner sysselsättning.
Den förändrade fördelning av
värdeprodukten, som därmed inträder,
kommer sig av det förhållandet, att a
r-betskraftens värde sjunkit
med den stigande organiska
sammansättning av kapitalet, vari det tekniska
framsteget finner uttryck, att det
alltså bildats relativt mervärde.
Har mervärdekvoten stigit, så
förstoras även den mervärdedel som skall
ackumuleras, om ackumulationskvoten
är densamma. Även den
mervärde-inängd, som användes till förstorande
av det variabla kapitalet, växer alltså.
Dess ökning på denna väg måste
försiggå så läng-e tills jämvikten
återställts mellan det
variabla kapitalets och
befolkningens tillväxt.
Förhållandet mellan den
ackumulerade mervärdedelen och det totala
mervärdet må kallas kapitalistisk
a c k u m u 1 a t i o n s k v o t — och
förhållandet mellan den ackumulerade
mervärdedelen oeh den totala
värdeprodukten (variabelt kapital +
mervärde) samhällelig
ackumulation s k v o t. Då kunna vi
framställa den mekanism, genom vilken
underackumulationen alltjämt åter
upp-häves på följande sätt: Är den
samhälleliga ackumulationskvoten för
liten, så uppstår en industriell
reservarmé, lönerna sjunka, mervärdekvoten
stiger. Därmed stiger ock, t. o. m. om
den kapitalistiska
ackumulationskvoten förblir oförändrad, den
samhälleliga ackumulationskvoten. ty vid lika
kapitalistisk ackumulationskvot växer
den samhälleliga ackumulationskvoten
med mervärdekvoten. Under den
industriella reservarméns tryck stiger
mervärdekvoten och den samhälleliga
ackumulationskvoten, tills den blivit
hög nog att trots stigande organisk
sammansättning låta det variabla
kapitalet förökas lika snabbt som
arbetarebefolkningen. Sä snart det är
fallet, är den industriella- reservarmén
uppsugen oeh jämvikten mellan
ackumulation och folkmängdstillväxt
återställd.
Det kapitalistiska produktionssättet
har alltså inom sig själv den mekanism,
som åter anpassar ackumulationen till
folkmängdstillväxten. Men denna
anpassning sker på bekostnad av
arbetareklassen. Den försiggår genom
ut-sugningsgradens stegring. Utvecklin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
