Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fastställa löner inom de verksamheter,
som lagen omfattar, oeh de kunna
även i vissa fall, såsom förhållandet är
i Australien, ha sig ålagt att samtidigt
bestämma en maximalarbetstid pr
vecka samt vidare att fastställa högsta
antal lärlingar, som i förhållande till
antalet utlärda arbetare får
sysselsättas inom en viss grupp av arbetare. De
engelska lönenämnderna, såväl de i
anledning av hemarbetslagen (20 augusti
1909) som distriktslönenämnderna,
varom kolgruvelagen av den 29 mars
1912 innehåller föreskrift, ha en
mindre befogenhet, i det de endast kunna
fastställa minimilöner.
Lag om lönenämnder kan, såsom i
England, giva rum för full
aktions-frihet åt arbetarnas fackliga
organisationer för att genom arbetsnedläggelse
eller med andra lagliga vapen, varöver
fackorganisationen förfogar, utöva
påtryckning å arbetsgivarna för
erhållande av högre lön än den av
lagstiftningen fastställda minimilönen. Men
löne-nämndslagstiftningen kan även, såsom
fallet är i Nya Sydwales (som tillika
med staten Victoria intager främsta
rummet bland Australiens stater ifråga
om såväl folkmängd som industri) och
Sydaustralien, vara kompletterad med
lagstiftning, varigenom strejker och
lockouter äro vid laga ansvar
förbjudna. Höga bötesbelopp äro där
stadgade, vilka kunna förvandlas till
fängelse. Förbud mot strejker finnes även
i Västaustralien och Tasmanien, i
vilken förstnämnda stat lönerna regleras
av den statliga skiljedomstolen. Det
statliga obligatoriska
skiljedomsförfa-randet innebär alltid, samtidigt med
att lönerna fastställas, ett direkt
förbud mot arbetsinställelse.
Lönenämnderna åter ha, där ej samtidigt förbud
mot arbetsinställelse är stadgat, endast
att undanrödja de påtagligaste
orsakerna till strejker i anledning av
löneförhållandet. Någon socialpolitisk
olikhet mellan de båda instituten i deras
verkningar kan dock endast råda i de
fall, då löneämbeten fungera men
lagen ej samtidigt stadgar förbud mot
strejk för erhållande av högre löner.
Om det bortses från strejkförbudet,
som alltid följer avgörandet av
intressetvister mellan arbetare och
arbetsgivare förmedelst skiljedom, vare sig
denna är frivillig eller obligatorisk,
tager sig ju begreppet ”lagstadgad
minimilön” onekligen rätt bra ut. Men
det är i förevarande fall som i
åtskilliga andra, att en närmare granskning
av en till synes vacker idé, som en
prydlig formulering innesluter, icke
lämnar stort mera kvar än själva
ord-omhöljet.
Redan på hemarbetets område; där
arbetskraften till det yttersta pressas
med låga löner, och där en lagstiftning
bör vara enklast att få till stånd, kan
värdet därav ifrågasättas. Men o m
dock härutinnan skulle befinnas vara
övervägande skäl för en lagstiftning
om lönenämnder, så följer ingalunda
därav, att så skulle vara fallet för
industriarbetare. Den lagstadgade
minimilönen skall vara dén för behovets
tillfredsställande tillräckliga lönen,
den lägsta
tillfredsställan-d e lönen, heter det. Professor Steffen
säger i sin vid årets riksdag väckta
motion i frågan, att det lagstadgade
lönebeloppets storlek skall vara sådant,
att det tillförsäkrar arbetaren
möjlighet att förse sig med ”just
tillräckligt” av det som är erforderligt för
upprätthållande av ”fysisk och själslig
hälsa och en viss arbetsduglighet”. Nu
är det emellertid klart, att den
”lägsta tillfredsställande lönen”, liksom
det ”just tillräckliga”, äro omstridda
storheter, som erhålla sina
proportioner alltefter bedömarens subjektiva
uppfattning. Vad som är nödvändigt
för underhållande av fysisk och
själslig hälsa och en viss arbetsduglighet,
det är krav som likaväl kunna ställas
på fattigvårds- och annat
inrättnings-väsende; och marginalen, som ligger
däremellan och vad den frie, arbetsföre
och kultiverade arbetaren själv
anser sig behöva, företer många
variationer. Den Steffenska
begreppsbestämningen är ingalunda preciserad, den är
alltför allmänt hållen för att ur a r-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
