Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
timilitaristisk” propaganda energiskt
bekämpas.
Att Bebel icke varit av denna
mening är allbekant. Gång på gång har
han, som med så sällsynt mod mitt
un-det krigsyran 1870—71 protesterade i
den tyska socialdemokratins namn
mot fransk-tyska kriget och mot
an-nexionen av Elsass-Lothringen, redan
sagt ifrån att bleve Tyskland hotat av
en inträngande fiende, så skulle han
själv trots framskridna år ta geväret
på axeln. Och när det tyska partiet
alltid vägrat ”detta system” varje
man och varje groschen, kompletteras
denna negativa hållning med
hänvisning till att man vill i stället sätta en
m i 1 i s h ä r, som avser uteslutande
landets försvar mot tänkbart
fientligt överfall.
Men detta rör Tyskland. Då just
nu hos oss i Sverge försvarsfrågan är
så omdebatterad, må det tillåtas mig
att sluta denna sporadiska
sammanställning av spridda drag till August
Bebels karaktäristik med att här
offentliggöra ett brev, som jag fick
mottaga för ett par år sedan och vari
Bebel uttalar sin mening om vår e g e n
försvarsfråga.
Detta brev har en liten förhistoria.
I sammanhang med de stora
debatterna i andra kammaren i mars 1911 om
vårt- partis förslag till n e d s ä
11-n i n g a r i militärbördorna,
meddelade mig under hand en av högerns
dåvarande ministrar, att han från som
han ansåg tillförlitligt håll hört
uppgivas att Bebel skulle — i rak
motsats till vårt förslag -— ha rått sina
partivänner i vissa smärre stater att
gå med på ökning av rustningarna.
Jag skrev och frågade hur det kunde
hänga ihop med denna orimliga
historia och tilläde några ord om vår
situation, att vi fordrat nedsättningar.
men att vi omöjligen kunde, av
hänsyn särskilt till vårt grannskap med
tsardömet, godkänna en del
partivänners ståndpunkt att fullständigt slopa
varje militärt försvar.
Bebels svarsbrev är daterat Ziiricb
10 april 1911 och lyder:
Käre partivän Branting!
(Här följer först en energisk
dementi av den ovan nämnda
historien, som ”saknar varje
grund” och som någon måste ha
lurat på ministern i fråga, Bebel
gör en gissning .om hur möjligen
ryktet kan ha uppkommit och
fortsätter därpå:)
Så länge stormakterna stå rustade
till tänderna och gå ut på rov — den
meningen har jag uttalat förr — så
kunna de små staterna icke förbliva
obeväpnade.
Visserligen kan ingen småstat stå
emot en stormakt, Men så ligger icke
frågan. Blir en småstats neutralitet
kränkt i ett krig mellan stormakter, sä
träder den neutralitetskränkande
stormaktens motståndare i breschen för
den lilla staten, oeh då kan det icke
vara likgiltigt för det inbördes
kraftförhållandet dessa stormakter emellan
om den ena därigenom förstärker sin
makt med hundra eller två hundra
tusen man. Antag t. ex. att, vid en
konflikt mellan Tyskland och
Frankrike, Tyskland skulle kränka Schweiz7
neutralitet, så måste ju Schweiz med
sina 250,000 man milis gå på
fransmännens sida, och det kan ingalunda
vara Tyskland likgiltigt. Oeh på
samma sätt i varje annat fall och för
varje annat land.
Ni har alldeles rätt, Sverge kan inte
stå värnlöst gent emot tsardömet. Ett
krig mellan Ryssland och Sverge e
n-s a m m a är numera otänkbart.
Andra, stormakter skulle ställa sig på,
Sverges sida. Men de fordra då
självklart att Sverge också hjälper till att
värna sitt eget skinn. Eller vill det
stå vapenlöst och tillfalla segraren
som byte? Är det för Sverge likgil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
