Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan all form tänkta matei’ien —
d. v. s. är alldeles otänkbar. Själ och
kropp hava blivit gjorda tillsamman
i samma ögonblick––. Den som
vill studera själens egenskaper, bör
således först utforska de egenskaper,
som tydligt framträda hos de kroppar,
vilkas aktiva princip själen är. —
Härav följer, att det icke finnes några
säkrare vägvisare än sinnena. Dessa
äro mina filosofer. ’ ’1
”Ehuru vi icke hava någon
föreställning om materiens väsen
(”essence”) kunna vi icke undgå att
erkänna tillvaron av de egenskaper hos
materien, som våra sinnen upptäcka
hos den.”
Lamettrie skiljer emellertid i
förbigående mellan ”utsträckningen” och
”passiviteten” eller ”trögheten” som
den ena sidan av materiens väsen samt
dennas ”olika tillstånd” eller ”olika
modifikationer” som den andra, aktiva
sidan. Yad denna senare beträffar
uppvisar den i sin ordning tvenne
huvuddrag : materiens rörelsekraft
(”puissance motrice”) ! och
materiens förnimmelseförmåga
(”fa-culté sensitive”).3
Då det gäller att bevisa, att
förnimmelsen hör till materiens
grundegenskaper, liksom utsträckningen och
rörelsen göra det, polemiserar Lamettrie
mot Cartesii påstående, att djuren äro
blotta maskiner •— d. v. s. äro kroppar
med rörelse-, men utan
förnimmelse-förmåga. 4 Att förneka djuren
psykiska egenskaper, likartade med våra
egna, det kan Lamettrie absolut icke
vara med om, ty ett sådant antagande
strider direkt mot ojävig erfarenhet.5
Äro djuren maskiner, så måste i be-
1 T r a i t é de 1’åine, Oeurres, Bd. 1,
s. 53—54.
- O p. c i t., s. 57—61.
. 3 Op. c i t., s. 62—69.
4 O p. c i t., s. 67.
’ O p. e i t., s. 72.
greppen maskin och materia ingå de
psykiska egenskaperna. Och
Lamettrie beslutar sig till sist, om ock
ej utan viss tvekan och vissa förbehåll,
för denna uppfattning.
”Vi känna hos djurkropparna blott
materien, och vi iakttaga
förnimmelseförmågan blott hos dessa kroppar •—
— —. Men det måste öppet
erkännas, att vi icke veta, om materien
omedelbart besitter förmågan att
förnimma, eller om materien blott äger
förmågan att förvärva denna egenskap
genom de modifikationer eller former,
som materien kan antaga, ty det är en
sanning, att förnimmelseförmågan
icke framträder hos andra kroppar än
organismerna.” 1
”Avhandlingen om själen” slutar2
med följande sammanfattande teser.
”Inga sinnen, inga idéer.” ”Ju
mindre sinnen, desto mindre idéer.” ”Ju
mindre uppfostran, desto mindre
idéor.” ”Utån sinnesintryck, inga
idéer.” ”Själen beror således
väsentligen på de kroppsliga organen,
med vilka hon bildas, växer och
avtar. ’ ’
Själen är i sig ingenting aktivt, utan
blott ett namn för en hopning av
utifrån kommande intryck.
Vi äro således förberedda på, att
Lamettrie med sin bok L’homme
M a c h i n e icke åsjrftar att bevisa,
att människan är en maskin i den
nutida vetenskapliga mekanikens
bemärkelse, utan snarare i enlighet med en
mekanik, som ej ryggar tillbaks för
medgivandet, att det i en symaskins
hjul och hävstänger kan existera ett
anlag till den förnimmelseförmåga
eller psykism, som vi förefinna i sin
högsta utveckling hos människan och
i lägre utveckling hos djur och växter.
1 O p. c i t., s. 68—69.
= O p. c i t., s. 185.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
