Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett försök att giva detta slags
materialism större begreppsskärpa och
systematisk hållning förefinna vi i det
digra verket Systéme de la
natur e, som utkom 1770 och blivit
kallat för den franska
1700-tals-materia-lismens ”bibel”.1 Till stor del
inspirerat av Diderot bär detta,
huvudsakligen av baron P. H. Holbach2
författade verk i väsentliga punkter
prägeln av ett framsteg uti verkligt
materialistiskt tänkande utöver
Lamettrie och Diderot själv. Holbach
tar ut det avgörande steget, att
från-känna materien förnimmelseförmåga
och att tolka denna senare såsom
bestående uti en rörelse hos materiens
smådelar, en rörelse, vilken blir
märkbar i den säregna formen av
förnimmelse och medvetande eller liv, då de
materiella smådelarna ingå vissa,
mycket komplicerade kombinationer.
”Man har gjort falska distinktioner
mellan den fysiska människan och
den moraliska människan.
Människan är en rent fysisk varelse. Den
moraliska människan är intet annat än
den fysiska, betraktad under en viss
synvinkel, d. v. s. relativt till något av
dessa sina handlingssätt, som i sin
ordning beror på människans egendomliga
organisation. Denna åter är ju
naturens verk. Och äro icke människans
rörelser och handlingssätt fysiska
företeelser? De äro, liksom viljan och
tanken–-naturliga verkningar,
nödvändiga följder av människans
egendomliga mekanism och av de
påverkningar, som människan mottar
från sin omgivning.”3
”Det är enbart rörelsen, som
upprättar en förbindelse mellan våra organer
oeh tingen utanför eller omkring oss
–-och sätta oss i stånd att döma
1 Jag citerar originalupplagan av 1770 i
två vol., med London som föregiven tryckort
och Mirabaud som föregiven författare.
2 1723—1789.
* Systéme de la Natur e, Bd. T, s. 2.
om deras egenskaper–-.” 1
Rörelserna äro av två slag: yttre,
massrörelser och inre, molekylarrörelser.
Till denna senare klass av rörelser
höra de fysiologiska företeelserna och
även. människans ”intellektuella
förmögenheter, hennes tankar, passioner,
vilja”.
Alla rörelser äro antingen verkade
utifrån eller spontana, d. v. s. verkade
inifrån kroppen eller organismen själv.
Men i grunden finns det blott utifrån
verkade rörelser. ”Det finns inga
spontana rörelser hos kropparna i
naturen, alldenstund de oavbrutet verka på
varandra och alla förändringar härröra
från synliga eller osynliga orsaker.”
”Människans vilja är på ett osynligt
sätt determinerad genom yttre orsaker,
som framkalla förändringar i
densamma. Vi tro, att viljan bestämmer sig
själv, därför att vi se varken den
orsak som determinerar honom, eller det
sätt på vilket, viljan reagerar eller det
organ som viljan närmast sätter i
rörelse.”2
”Om man frågar oss, varifrån
materien kommit, svara vi, att den alltid
existerat. Om man frågar oss, varifrån
rörelsen i materien kommit, svara vi
—–att materien av all evighet
haft rörelse, alldenstund rörelsen är
oskiljaktig från materiens väsen
_ _ _ >>3
”En varelse med intelligens är en
varelse, som tänker, vill, handlar för
att uppnå ett mål. För att kunna
tänka, vilja, handla, som vi, måste den
varelse, det är fråga om, besitta
organer o.ch behover liknande våra.”
Därför är det orimligt att. påstå att
naturen styres av en intelligens, ty
naturen som ett helt saknar dylika
or-ganer. 4 Intelligensen är uteslutande
egendomlig för organiska varelser,
d. v. s. varelser som äro sammansatta
på visst sätt.5
Att hos människan föreställa sig en
1 O p. c i t., s. 12—13.
2 0"p. c i t., s. 15—16.
3 O p. c i t., s. 26.
1 O p. c i t., s. 66.
3 O p. c i t., s. 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
