Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvång över sig och icke utöva något
tvång på andra. Då skall människan
bli sundare och kraftigare, äga mera
kultur, vara mera sig själv. När
människan är lyeklig, då är hon i harmoni
med sig själv oeh sin omgivning. Den
nya individualismen, i vars tjänst
socialismen ställer sig skall vara
fulländad harmoni.
Wilde räknar sålunda i viss mån
med förhållanden, vilkas
förverkligande ligga långt bort vid Utopias
blånande horisont. Mot hela hans
konst-fil Osofi kan man också göra den
anmärkningen att stora konstnärer ieke
av de ekonomiska förhållandenas
tryck hindras ifrån att vara sig själv
och att de som skriva för publiken i
all evighet komme att förbli apor om
de också aldrig behöva tänka på
existensens bekymmer. Det är •— kan
man invända — inte heller så svårt att
Ur utlandets
Krediten och arbetareklassen. Om
detta ämne skriver Karl Eenner
i julihäftet av Der Iv a m p f bl. a.
följande:
Arbetarerörelsen känner hittills egentligen
blott två former av rent ekonomiska
organi-sationsföreningar. Fackföreningen har sin
utgångspunkt på verkstad oeh
arbetsmarknad, berör alltså produktionen.
Konsumtionsföreningen organiserar arbetaren på
varumarknaden och berör alltså varucirkulationen.
Ren ena organisationen är riktad mot
produktivkapitalet, den andra mot
handelskapitalet. Men mot den tredje alltmer
utslagsgivande kapitalformen, lånekapitalet, riktar sig
ännu ej någon proletärisk motorganisation.
Dock har socialismen tidigare sysselsatt sig
mycket med denna kapitalform, oeh flera
stora socialistiska utopister ha grundat sin
soéialism just på kritiken av lånekapitalet
och, som Proudhon, sett lösningen i en ny
kreditorganisation.
Den vetenskapliga socialismen har vuxit
göra upp en planritning till
socialist-staten, om man kan befolka den med
uteslutande idealmänniskor, estetiskt
förfinade individualister.
Men det ligger å andra sidan givet
ett sanningsmoment i den här ovan
refererade tankegången i hans sociala
filosofi. Vem vill bestrida, att
individen bör utveckla sig själv och sina
möjligheter och att mänsklighetens
mål icke är att slita ut sig i träldom
utan att hon bör och måste få
tillfälle att njuta av skönhetens oeh för1
finingens frukter? Wilde har här
klart oeh tydligt formulerat
tidens bästa strävanden som de
måste formuleras av de stora andarna
innan massan förmår fullt fatta dem
oeh gripa sig an med att realisera
dem.
Harald W ä g n et. -
tidskrifter.
från dessa utopier. I medvetandet att
massornas utsugning beror på hela det moderna
samhällets klasstruktur har den uppkallat
proletariatet till politisk klasskamp mot
bourgeoisin. Samtidigt har den genom
teoretisk forskning avslöjat mervärdets
hemligheter oeh lärt proletariatet känna alla
kampmedel, de rent ekonomiska såväl som de
politiska.
Det är därför vetenskaplig efterblivenhet,
om någon gren av deu industriella
arbetarerörelsen lägger huvudvikten eller enda vikten
på den fackliga kampen mot produktivkapi*
talet. Sådan är den franska syndikalismen,
som med endast produktionen för ögonen ser
i fackföreningarna proletärrörelsens hela
omfång och den enda stommen till det framtida
samhället. A den ena sidan se brittiska
kooperatörer i konsumtionsföreningarnas fredliga
arbete en borgen för frihetens tusenåriga
rike. De mena sig kunna genom stegrad
kooperativ verksamhet först få
handelskapitalet ur vägen, sedan övergå till egen produk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
