Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tensitetsfaktor.1 På samma sätt
förhåller det sig med
extensitetsstorheter-na vikt och r umfyllna d
(”Eaumerfiillung”). Men
massa, vikt och rumfyllnad (volym) äro
de grundegenskaper, som vanligen
tillskrivas ”materien”. Och begreppet
”materia”, såsom skilt från [-begrep-}Det-] {+begrep-
}Det+} ”kraft”, har man erhållit
därigenom, att man oklart eller klart
föreställt sig, att massa-vikt-volym kunde
vara ett slags egenskapslös t
”substrat”, vid vilket den ena eller
andra av materiens kända egenskaper
kunde ”häfta” eller vari dessa
egenskaper kunde ”bo”.
Inser man orimligheten, d. v. s. det
absolut erfarenhetsvidriga, uti denna
föreställning, så inser man också
nödvändigheten att slopa
materiebegrep-pet (såsom skilt från energibegreppet),
och att bibehålla enbart
energibegreppet. Det enda vetenskapliga är
således, att beskriva de fysikalisk-kemiska
förändringarna såsom energi
förändringar. 2
* *
•jfr
Så långt synes allt vara gott och
väl. Men nu kräva även andra fakta
än de fysikalisk-kemiska beaktande
från vetenskapens sida — nämligen
livets, själslivets, samhällslivets fakta.
Äro dessa också att betrakta som
energier, då vi fastlagt begreppet energi
genom att låta det beteckna sådana
fakta som massa, tyngd, volym,
rörelse, värme, ljus, magnetism,
elektricitet, kemisk affinitet?
En annan fråga! Är det slut med
möjligheten att vetenskapligt
Utforska och förklara livet (d. v. s. i
minst lika hög grad ”förklara”, som
man kan vetenskapligt förklara de
energetiska företeelserna), om det
visar sig, att man icke kan
erfaren-hetsenligt uppfatta livet såsom
ytterligare en art av energi? Är ve-
1 O p. c i t., s. 119.
! Op. c i t., s. 112—126.
tenskapen slut, där fysik och. kemi
sluta 1 Alla ä k t a materialister
måste på denna fråga svara med
ett obetingat ja. Detta ja är
ett kriterium på äkta materialism,
liksom ett ja till svar på den första
frågan är ett annat kriterium på äkta
materialism.
Vad Ostwald beträffar, bejakar han
den första frågan på ett sätt, som han
tror utgöra en väsentlig avvikelse
från ”materialismen”, med vilket
uttryck han menar den äldre
naturvetenskapliga materialism, som ännu
icke fullt kommit ut ur
kraft-materia-dualismen och fram till en rent
ener-getisk materialism. Att denna senare
intet annat är än den nyaste, av
rna-terievetenskapens nyaste framsteg
betingade utvecklingsformen av
materialismen själv synes icke. vara Ostwald
fullt klart.1 Detta synes mig dock
icke ha bort ligga långt borta från
hans tankar, då han strax förut
framhållit den betydelsefulla
skillnaden mellan den äldre, rent
mekanistiska materialismen och den
senare materialism, som kunde stödja
sig, utom på en högre utvecklad
fysik (med dess elektricitetslära o. s. v.)
även på en fullt vetenskaplig kemi.
Emellertid anser Ostwald, att det
är riktigare och lättare att tolka
själslivet som ett slags energi än som ett
slags materia, därför att
”energibegreppet är vida mer omfattande än
materiebegreppet” — vilket enligt
mitt förmenande är en fullkomlig
illusion.
”Svårigheterna att förmedla mellan
ande och materia, berodde blott” (!)
”därpå, att materiebegreppet var oän-
1 O p. e i t., s. 143.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
