Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog vänta proposition till riksdagen.
Trots den omfattande utredningen
torde do ek åtskilliga bestämmelser i
lagförslaget ha att vinna på
ytterligare dryftande. Följande rader avse
endast att behandla den
rättsliga ställning, som lagförslaget
anvisar arbetsgivare och lärling efter
lärlingsavtalets ingående. Endast i
allra största korthet och utan
kommentarer redogör jag för de övriga
partierna i lagförslaget, som i och för sig
naturligtvis ej äro mindre viktiga,
snarare tvärtom. 1. vad mån förslaget är
ägnat att främja yrkesutbildningen i
landet, i vad mån det alltså — en
gång upphöjt till lag — kan förväntas
fylla sin huvuduppgift, är ett
spörsmål, som jag icke är kompetent att
besvara och därför går förbi. Det må
dock framhållas, att en
otillfredsställande reglering av det rättsliga
förhållandet återverkar ogynnsamt även på
lagens förmåga att fvlla sin
huvuduppgift.
En lärlingslag har som sagt till
huvudsakligt ändamål att främja de
unga arbetarnas yrkesutbildning. En
sådan utbildning ligger först oeh
främst i arbetarnas eget, men också
i arbetsgivarnas, näringarnas och
landets intresse. I detta avseende råder
en fullständig intressenas harmoni.
Även om sålunda den enskilde
arbetsgivaren får vidkännas vissa
uppoffringar på grund av skyldigheten att
bibringa lärlingen yrkesutbildning,
erhåller han dock sitt vederlag
därigenom, att han alltid kan räkna på yr-
betänkande från 1909 (undertecknat av A.
Eoos, Landsorg:s ordf. Herman Lindqvist
oeh skräddaremästaren J. F. Nyström), dels
ett utlåtande från 1911 över detta 1909 års
förslag, vilket utlåtande avgivits av tio
särskilt tillkallade sakkunnige (däribland A.
Boos och A. österlöf).
kesskickliga arbetare inom yrket. Och
tvånget för den unge arbetaren att
underkasta sig viss lärotid, läroprov
m. m., om han skall ha utsikter till
mera fördelaktig anställning,
uppvä-ges av fördelen att garanteras en
allsidig oeh officiellt godkänd
utbildning. Men lagstiftningen har också
att räkna med vissa andra synpunkter
hos de närmast intresserade.
Arbetsgivarna vilja inte gärna nöja sig med
det vederlag för lärlingsskapets
bördor, som förefintligheten av en
skicklig arbetarestam inom yrket utgör.
Det är mänskligt, om också ej alltid
så välgrundat, att den enskilde
arbetsgivaren anser sig ha rätt till särskilt
vederlag av just den lärling, som
begynt sitt arbete hos honom, och härav
komma då bl. a. fordringarna på
utvidgade rättigheter över lärlingen,
viss längre tid för lärlingsavtalets
bestånd — varigenom lärlingen bindes
hos s a m m e arbetsgivare under hela
sin utbildningstid —- och kraven på
särskilda garantier till avtalets skydd.
I viss mån ligga sådana bestämmelser
också i lärlingarnas eget välförstådda
intresse. Ä andra sidan bör, från
arbetarnas synpunkt, en lärlingslag, som
ju dock reglerar en stor grupp av
arbetsförhållanden, icke försumma att
skydda arbetarna, särskilt de
minderåriga, mot ett otillbörligt
utnyttjande av deras arbetskraft.
Man kan väl i stort sett säga om
1913 års lagförslag, att det vid sidan
av huvuduppgiften -—•
yrkesutbildningens främjande -—- bereder för stor
plats åt de bisynpunkter, som
företrädesvis äro arbetsgivarnas. Beviset
härpå lämnas i den följande
detaljkritiken. Denna förslagets läggning
synes sammanhänga med dess
utsträckning till att omfatta även storindu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
