Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strin, d. v. s. alla industriella yrken,
där minst 2 års yrkesutbildning anses
erforderlig, oavsett om de bedrivas
huvudsakligen för hand eller ej.
Kommittébetänkandet av 1909 däremot
begränsade lagens område till vissa
uppräknade, huvudsakligen
hantverksmässigt bedrivna yrken, samt
förutsatte dessutom, att dessa yrken i varje
särskilt fall utövades på sätt, som
krävde en genom längre tids arbete
i yrket förvärvad handaskicklighet.
Det är en betydlig utvidgning av
lagförslaget, som 1913 års betänkande
sålunda avser. Förslagets räckvidd
anges på följande sätt (2 §) :
”De yrken, som i denna lag avses, äro
sådana hantverks- oeh andra industriella
yrken, i vilka en arbetare, för att vinna den
utbildning att han kan anses utlärd, i regel
måste genomgå en lärotid av minst två år.
Det tillkommer kommerskollegium att
bestämma, vilka yrken skola anses vara av
nämnda beskaffenhet, samt att över dem
upprätta förteckning, som till allmän
kännedom kungöres. I förteckningen skall för
varje yrke fastställas den lärotid yrket kan
anses kräva, med iakttagande av att
lärotiden ej för något yrke må bestämmas längre
’ån till fyra år. ’ ’
Genom storindustrins indragande
inom lagförslagets område har
otvivelaktigt lagstiftningen försvårats. De
sekundära motiv, som föranleda
arbetsgivarnas intresse för legalt
lär-lingsskap, göra sig mer gällande
inom industrin än inom hantverket.
M. a. o., 1 ä r 1 i n g s a v t a 1 e t s
skyddande blir här ofta
huvudmotiv, ej yrkesutbildningen.
Ett exempel härpå finner man
redan i förslagets 4 §. Ehuru
obligatoriskt lärlingsskap förordas av
förslaget, och arbetsgivarna för den skull
förpliktats att upprätta
lärlings-avtal, såvida minderårig arbetare
(under 18 år) fått anställning inom
något av de föreskrivna yrkena, så un-
dantas från lagens område vissa
arbetare, bl. a. de som anställts såsom
grovarbetare, hantlangare e. d. samt
de, vilka på grund av å arbetsstället
rådande arbetsfördelning anställts för
utförande av visst specialarbete, som
icke kräver allsidig utbildning. Dessa
undantag ha tillkommit i
industriid-karnas intresse. Här framträder ej
längre önskan att främja
yrkesutbildningen och förhindra att unga arbetare
få alltför ensidig utbildning. Där
arbetsgivaren finner fördelarna av
lär-lingsskapet icke uppvägas av
olägenheterna (att sörja för lärlingens
allsidiga yrkesutbildning), skall han ha
fria händer. Därmed är ju det
obligatoriska lärlingsskapets idé uppgiven i
en väsentlig punkt.
Å andra sidan, ifall lärlingsavtal
kommit till stånd, är lärlingen starkt
bunden. Man kan inte på förhand
beteckna som osannolikt det antagandet,
att arbetsgivarna i vissa fall skola
finna det fördelaktigt att anställa en
stamtrupp av lärlingar så att säga,
bundna av 2—4-åriga kontrakt.
Tvärtom är det ju en utomlands mycket
uppmärksammad fråga, som också av
kommitterade dryftas, i vad mån
lagstiftningen kan inskrida med
bestämmelser om lärlings regulativ,
d. v. s. mot alltför stor proportion
lärlingar i förhållande till utlärda
arbetare. Men här framträder inte endast
arbetsgivarnas intresse av billig
arbetskraft, utan också av bundna
arbetare. Om en lärling exempelvis
”avviker ur läran”, blir 58 § i
förslaget tillämplig och
arbetsgivaren kan med
polismyndighets hjälp få lärlingen
återinställd i arbetet. Det
måste uppenbarligen kunna bli till
stor fördel för arbetsgivarna att ha
så starka band på en grupp arbetare
under kritiska tider, särskilt vid vissa
punkter av produktionsprocessen. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
