Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
myndig, skall kontraktet, för att vinna
giltighet, underskrivas även av lärlingen.”
D. v. s. man ger den minderårige
en vidsträcktare rättslig
handlingsförmåga än vanligt för att han skall
kunna binda sig för längre tid. Man
utrustar honom med ökad rättskapacitet
— honom själv till skada. Ty
annorlunda kan ju det föreslagna
stadgandet ej uppfattas. Om lärlingsavtalet
överhuvud skall kunna sträcka sig
utöver myndighetsåldern, bör dock
avtalet få hävas av lärlingen vid
uppnådda 21 år, åtminstone i de fall
då målsman ingått kontraktet.
Likaså bör arbetsgivaren vara
befogad att upplösa avtalet vid nämnda
tidpunkt, såvida ej lärlingen d å
förbinder sig att stanna hela den
ursprungligen bestämda tiden. Så är
stadgat i Danmark med den skillnad
att där till och med 20-års-åldern satts
som gräns.
Arbetsgivares och lärlings rättigheter
och skyldigheter.
Lagförslaget har ganska ingående
behandlat kontrahenternas ömsesidiga
rättigheter. Eftersom
lärlingskontraktet innefattar ett arbetsavtal, har
kommittén funnit det naturligt att ta
hänsyn till de lagförslag ang. arbetsavtal
i allmänhet, som framlades vid 1910
oeh 1911 års riksdagar av Lindmanska
regeringen. Man finner också i
föreliggande förslag en hel del
bestämmelser, direkt upptagna från nämnda
lagförslag. Rättvisligen må dock
erkännas, att förslaget till lärlingslag
innehåller åtskilliga förbättringar framför
de tidigare avtalslagarna i jämförliga
delar.
Medan de sistnämnda i stort sett
sto do på kontraktsfrihetens grund —
innebärande att även de bestämmelser,
som skulle skydda arbetarna, kunde
sättas ur kraft genom motsatta
stad-ganden i avtalet och alltså göras
illusoriska -— innehåller
lärlingslagförslaget denna allmänna bestämmelse:
”Ej må genom förbehåll i kontraktet
stadgas inskränkning i de rättigheter oeh
skyldigheter, som enligt denna lag tillkomma
arbetsgivare och lärling. ’ ’
Det vällovliga syftet med en sådan
bestämmelse är ju att skydda den
svagare parten i avtalet.
Arbetsgivaren skall ej kunna missbruka sin
maktställning till att i avtalet befria
sig från de förpliktelser, lagen eljest
ålägger honom. Men detta syfte hav
fått ett så otympligt uttryck i
lagtexten, att kontraktet ej heller får
innehålla inskränkning i
arbetsgivarens rättigheter och
lärlingens skyldigheter. Detta
är antingen ett förbiseende eller ock
en fullständig parodi på
sociallagstift-ning. Alltså skulle det vara ogiltigt,
om lärlingen betingade sig i
kontraktet att erhålla kontant lön även vid
sjukdom under någon kortare tid! Det
vore ju en inskränkning i
arbetsgivarens rättigheter enligt lagen. Inte
heller skulle arbetsgivaren kunna med
giltig verkan förplikta sig i
kontraktet att avstå från att vid lärlingens
sjukdom ta ut ersättning för vård etc.
från sjukkassa (14 §), där lärlingen
är medlem. Inte heller skulle
ai’bets-givaren kunna i kontraktet mer eller
mindre avstå från rättigheten att enl.
28 § uppsäga lärlingskontraktet om
lärlingen varit sjuk i två månader
o. s. v. En sådan ståndpunkt är
orimlig. Det bör naturligtvis heta:
”Ej må genom förbehåll i kontraktet
stadgas inskränkning i de rättigheter, som
enligt denna lag tillkomma lärling. ’ ’
Arbetsgivaren är icke i den svaga
ställning gent emot lärlingen, att la-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
