Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma majestätisering i den blotta
suveränitetsf öreställningen.
I allmänhet är det så, att när
folket självt gör sig till majestät, så vill
det ej låna sin värdighet från något
högre, utan blir självt en gud på
jorden. Naturligtvis ligger mer eller
mindre öppet samma föreställning i
den nyare statsrättsliga åskådningen
av monark eller folk såsom suveräna i
sin egenskap av statsintressets
representanter. Den generationer
genomgående statsmakten blir en sakr
o-sankt st a tsper sonlighet. Ej
blott hos vår svenska filosof Boström.
Även hos så moderna statsrättslärare
som Gierke, Hän el och Jellinek
framträder detsamma.
# *
*
Emellertid måste vi sätta sonden
djupare in. Otvivelaktigt föreligga i
äldre och nyare rätt vissa
rättsgrundsatser, som icke få sin helgd blott
genom den suveräna statsmaktens
bestämmelser. Sådana äro exempelvis
grundsatserna om egendomsrättens
och avtalets giltighet. Slika principer
betraktas omedelbart såsom bindande.
Nu är det helt säkert så, att i detta
fall beror självbevarelseförmågan av
den nytta, som de åtminstone under
särskilda ekonomiska förhållanden
haft för samhället. Men själva
rättsföreställningen är dock av en helt
annan art. Otvivelaktigt anses ägaren
såsom sådan likasom löftes m o
t-tagaren i sig själv moraliskt
berättigad. Det vill säga andras
förbindelser gälla icke det allmänna
intresset, utan den enskilde
rättsinnehavaren. Men därmed är denne i själva
verket uphöjd på en piedestal, som
har sin motsvarighet i den suveräna
statsmakten. Inom sin sfär grundar
han ett moraliskt ”böra” för andra
och därmed en handlingsregel, som
anses stå över alla deras intressen.
Men därmed får han över sig själv
en särskild personlig
värdighet. Men i den personliga
värdigheten ligger mer eller mindre öppet
samma upphöjelse över det naturliga
livets skrankor som i
suveränitetsbe-greppet.
I modernt rättsmedvetande ha
sådana idéer fått en särskild utrerad
karaktär genom förbindelse med
naturrättsliga föreställningar. Härom
vidare sedan.
Vi övergå därefter till frågan 0111,
vad som skänker slika föreställningar
deras otvetydiga känslokraft. Vi
erinra oss därför, att det här är fråga
om v ärde föreställningar. Men alla
sådana hämta sin betydelse från våra
intressen. För den likgiltige
betraktaren finns inga värden. Frågan
blir då den: vad för slags intresseu
är det som här spela in?
I alla de fall, som här äro nämnda,
gäller det tydligen tillkämpandet eller
upprätthållandet av vissa makt
förhållanden. Intresset härför
proklamerar dem såsom heliga,
vördnadsvärda. Det anknyter därvid till
traderade osinnliga föreställningar.
Emedan finska folket vill
bevara den ställning det fått sig
garanterad av grundlagarna, bli dessa i
överensstämmelse med svensk
traditionell vördnad för lag sakrosankta.
Intressen för monarkens eller folkets
betydelse som högsta maktfaktor
skänka dem deras majestät. Intressen
för de besittande klassernas
maktställning göra egendomsrätten och avtalet
heliga, okränkbara 0. s. v. Märk
huru de föreliggande intressena
befordras genom att så placera sig själva i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:00 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1913/0330.html
