Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högsätet! De klänga sig som’
parasiter mer eller mindre obemärkt fast vid
något överjordiskt. Ve helgerånaren!
Men vi kunna närmare bestämma de
här ifrågakommande intressena.
Naturligen föreligger här först,
åtminstone mest öppendagligt, rent
egoistiska intressen hos enskilda, de
klasser eller de folk, vilkas maktställning
hävdas. Särskilt äro dessa intressen
kraftigt verksamma, där ställningen
redan är befäst. Den verkliga makten
har starkt suggestiv förmåga. Dess
he-ligförklarande av sig själv har
märkvärdiga verkningar. Det dröjer
vanligen ieke länge, innan en ockuperad
revolutionär makt erkännes som den
suveräna och allt kommer i sina gängor.
Men även de, som genom
maktförhållandenas hävdande 1 i g g a u n d e r, ha
själva intressen knutna vid de
ifrågakommande föreställningarna. Det blir
för dem lättare att foga sig i
nödvändigheten, om den överordnade makten
framstår som helig med överjordisk
prägel.
När den franska adeln under
revolutionen avsade sig alla sina
företrädesrättigheter, vek den icke efter sin
egen mening för våldet.
”Människans”, d. v. s. här närmast
bondens, hantverkarens, handlandens, med
ett ord de förut föraktade klassernas
heliga rätt stod framför dem. Att
foga sig efter något gudomligt var för
noblessen ingen skam. Feodalväldet
kunde, tack vare föreställningar 0111
en människans heliga rätt, göra början
till sitt avträdande från
världshistorien med en oförneklig eklat.
Härtill komma under vissa
omständigheter sociala intressen. Yissa
maktförhållanden kunna vara nyttiga
för den allmänna samhälleliga
verksamheten för behovens
tillfredsställande. Så har under Vissa
omständigheter enväldet, under andra folkväldct
varit socialt nyttigt. Vem ser icke den
stora roll som de till privategendomen
och den fria avtalsrätten hörande
maktförhållandena haft för det
allmänna framåtskridandet? Den
enskilda företagsamheten har haft fritt fält.
Därmed har möjliggjorts
användandet och uppbrukandet av medel till
allmän välfärd, som annars skulle
blivit utan nytta. Så komma då även
allmänt sociala intressen att spela in
i helgandet av vissa maktförhållanden.
Härtill äro slutligen att foga rena
humanitets intressen. Särskilt
vid den senare romerska rätten
spelade sådana stor roll, vid utbildandet av
det heligförklarade
privatäganderätts-institutet.
• •
”Les hornmes naissent et demeurent
libres et égaux en droits. ”* Med
dessa ord börjar den första
artikeln i deklarationen av
männi-skorättigheterna från 1789. Denna
deklaration kom att utgöra
fun-damentet för 1791 års franska
statsförfattning. Den förekom i sina
huvuddrag även i flera efterföljande
författningsurkunder. Och de ideer
som däri togo sig uttryck kommo att
trycka sin prägel på västerländskt
stats- oeh samhällsliv långt fram i
tiden. Man hävdade människans
ovillkorliga rätt till, som det
hette, frihet, jämlikhet och egendom.
Med frihet förstods såväl något
negativt som positivt. Negativt
innebar den, att ingen myndig person i
och för sig var rättmätigt
underkastad någon annan. All
subordina-tionsplikt kan begrundas blott i
frivillig överenskommelse. Vidare hörde
därtill, att statsmakten icke var
befogad till några andra
frihetsinskränkningar än sådana, som
fordrades för skyddet av andras rätt. Ej
heller kunde statsmakten överhuvud
något företaga gentemot den enskilde
utan att därtill ha bemyndigat sig
själv genom allmän lag. Positivt
innefattade friheten rättigheter, som
stodo i nära förbindelse med äganderät-
* ”Människorna födas och förbliva fria
oeh jämlika i rättigheter. ’ ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
