Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hörande rätten till jämlikhet bliva ej
blott en rätt till formell likhet inför
lag, utan även rätt till samma grad av
lycka som var och én annan. Att
därmed den ekonomiska
rörelsefriheten liksom även rätten till
arbetsproduktens fulla värde skulle skjutas
undan, var av sig självt klart.
Ur föreställningen om en sådan rätt
till lycka föddes de många
socialistiska utopierna i 1700-talets Frankrike,
som voro särdeles omtyckta
underhåll-ningsmedel i de franska salongerna.
Men först med revolutionen fick idén
kött och blod, blev en verklig makt.
Vad den innebar, omsatt i bestämda
sociala krav, visade sig tydligt i det
Babeufska upproret 1796. Må
all konstskicklighet gå förlorad, blott
den reella jämlikheten upprätthålles,
heter det i proklamationerna. Om de
också icke precis avsågo ett: må
rättvisan ske och världen gå under, så kom
under alla omständigheter allt vad
kultur hette på bakkälken. Under det
suveräna folkets egid skulle allt
produktivt arbete förrättas och
fördelningen av arbetsprodukterna skulle
ske med obrottslig tillämpning av den
reella jämlikhetens principer. Staten
skulle reglera alla behov, som ansågos
rättmätiga, och försöken att gå över
gränsen härutinnan skulle strängt
beivras. Därvid var det med dåtidens
obetydliga produktionsteknik
naturligt, att gränsen måste tryckas långt
ner. För att icke några sociala
olikheter skulle inträda, måste t. o. m.
klädedräkten. uniformeras. Framförallt
var av nöden, att icke några mot
jämlikhetens princip stridande meningar
förkunnades. Därför måste
tryckfriheten inskränkas till särskilda
stats-ämbetsmän. Vad betydde det, att
frihet och kultur undertrycktes, blott
den heliga jämlikhetens fana hölls
upprätt? Sådan var de Babeufska
proklamationernas karaktär.
Emellertid: här fanns dock ännu en
svårighet att övervinna. Om också allt
i staten in i de minsta detaljer
reglerades, så finns dock alltid den
möjligheten, att den mer intelligente skall
av samma yttre resurser kunna skaffa
sig mer njutning än den mindre. Då
är ju trots allt den reella jämlikheten
och därmed den personliga
värdigheten kränkt. Nåväl: då klippa vi
häcken jämn och toppa intelligenserna!
Det finns även en toppningens
i d e a 1 i s in. Under franska
revolutionens skräcktider saknades icke
personer, som med trädgårdsmästarens
säkra hand förde saxen.
För fullständighetens skull bör
nämnas, att den personliga värdighetens
idé har fött ur sig ännu en social
riktning i det nittonde århundradet. Om
verkligen friheten skall
upprätthållas, måste all tvångsmakt vara
utesluten. Den frihetsöverlåtelse till folket,
varmed i revolutionens idéer
statsmakten rättfärdigats, var stridande mot
själva personlighetens idé såtillvida,
som den kränkte hans naturliga rätt
till frihet. Med starkt patos
förkunnade Proudhon på naturrättslig bas
slika anarkiska idéer. Av honom är
särskild rysk anarkism påverkad.
Gå vi nu över till vår tid, så är
ingalunda idén om den personliga
värdigheten avsomnad. Det är ju också lätt
nog att skönja, hurusom dess olika,
sins emellan stridiga faser av
olika-läger förfäktas. Egendomsrätten,
förvärvs-, avtals- och arbetsfriheten
såsom eviga människorättigheter, alltså
1789 års revolutionära idéer hävdas
numera mod den största intensiteten
av kapitalets förkämpar. T. o. m.
Englands ädla lorder ha en viss
passion för de fordom-revolutionära
idéerna. Emellertid strider inom
konservatismen i det hela den nu nämnda
idén med en annan rättsidé, som icke
har individualistisk karaktär,
nämligen den om den rent nationella
utvecklingen såsom den högsta
rättsnormen. Denna idé för tillbaka till
den s. k. historiska skolans opposition
mot naturrätten. För övrigt veta vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
