Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl, huru övriga faser av idén om
personlighetens rätt i mer eller
mindre utrerad form förfäktas av olika
sociala läger. Därvid är nog vart och
ett övertygat om att ha den eviga
rättfärdigheten väl förvarad i sin påse.
Emellertid kan det icke förnekas,
att den abstrakta människorätten
blivit något medfaren av tidens tand.
För den vakne iakttagaren är det nog
tydligt, att man icke numera med
samma rödglödgade entusiasm som
under franska revolutionens tider
drager ur slidan den personliga
värdighetens vapen. Det är icke utan, att
rättigheterna börja betraktas icke
som absoluta, i sig själva
gällande, utan blott som medel för över
dem stående mål: må nu dessa vara
nationella, moraliskt-religiösa eller
kulturella värden, eller den största
möjliga lycka för största möjliga antal
människor. Man förenar sig då i den
sociala verksamheten om vissa mål
och bestämmer med hänsyn till
desamma de enskildas rättigheter.
Orsakerna till detta personlighetsidéns
relativa förfall såsom rättsidé skola strax
beröras.
Emellertid, vad som nu här särskilt
är att observera, är att den
personliga värdigheten, som ligger
till grund för idéerna om
människorät-tigheterna, är en veckrik mantel. I
den kan såväl storbourgeoisin som
proletariatet, såväl en Rockefeller som
en Marat skruda sina sociala idéer.
Sedan en gång ”homo sapiens” har
fått gudavärdighet, så öppnar sig ett
rikt fält av möjligheter. Å ena sidan
blir ekonomisk rörelsefrihet och
därmed förbunden egendomsrätt en
naturlig rätt. Ty skulle det ieke vara att
antasta själva gudomligheten i
människan att beröra hennes
självbestämning? Men hur skulle hon på det
materiella området kunna utöva sin
självbestämning, om hon icke kunde
få räkna något som sitt och om hon
icke finge genom eget arbete, fria
avtal med andra o. s. v. förvärva sig
besittning? Å andra sidan: huru skulle
de alla kunna äga en gudomlig
värdighet, om den ene finge sättas
tillbaka för den andra, om de icke alla
finge del av lika lycka? Detta åter
för i sina konsekvenser till
privategendomens och frihetens bortfallande.
Så kan resoneras för och emot in i
det blå. Vad som sätter det hela i
gungning är det, att hur än det
samhälleliga livet ordnades, alltid skulle
gudavärdigheten på något sätt komma
till korta. Den är alltför ömtålig’ för
att kunna i några som helst mänskliga
förhållanden bli okränkt.
Fråga vi nu vad som under dessa
omständigheter blir bestämmande för
den rättsidé, som i särskilda fall
här-ledes ur den personliga värdigheten,
så giver sig svaret av sig självt. Det
är tradition och intressen i
broderlig förening. Genom tradition
befäster sig den vidskepliga
föreställningen, genom de skiftande intressena
erhåller den sin skiljaktiga
utformning i olika fall.
Vem ser icke huru bakom de idéer,
som proklamerades i deklarationerna
av människorättigheterna, låg
bour-geoisins intresse att frigöra sig från
feodalismen och skråväsendets
tvångströjor? Detta klassintresse var här
tillika ett allmänt socialt, emedan hela
den samhälleliga produktionen var i
behov av större rörelsefrihet. I
omedelbar förknippning därmed befann
sig ett kulturellt strävande mot
tankefrihet. Därtill kom otvivelaktigt rena
humanitetskänslor, önskningar att
förminska lidandet i världen.
Jag behöver icke alls särskilt
utreda, vad för intressen ligga under de
besittande klassernas hävdande i vår
tid av den franska revolutionens idéer.
Vem ser icke vidare
småborgaresynpunkterna i en Robespierres och S:t
Justs samhälleliga idéer? Vem ser icke
den förbindelse av rena klassintressen,
av humanitära och’ kulturella
strävanden, som ligger bakom den moderna
arbetarerörelsens hävdande av den
reella jämlikhetens rätt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
