Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dana äro obligatoriska, att kontrollera
arbetsgivarens fullgörande av sina
skyldigbeter beträffande lärlingens
utbildning samt att föranstalta om
läro-prov under vissa perioder. Bland
kommissionens ledamöter skola två
vara arbetsgivare och två arbetare
(över 25 år).
Lärlingskommissionen kan i vissa
fall självständigt besluta ang.
lärlings-förhållandet (t. ex. avgöra om
lärlingskontrakt måste upprättas enligt
lagen) med kommerskollegium som
högre instans. I övriga fall kan
kommissionen anmäla försummelse hos
allmän åklagare till åtal vid allmän
domstol. Men detta är möjligt endast då
lagen utsätter straff för försummelsen.
Överhuvud synes
lärlingskommissionen ha rätt obetydliga maktmedel till
sitt förfogande, vilket sammanhänger
med att straffpåföljd endast i ringa
utsträckning stadgats vid
överträdelser av lagen. En svaghet i
kommissionens ställning ligger också däri, att
den i regel ej kan ens provisoriskt
avgöra en sak, t. ex. meddela
arbetsgivaren ett föreläggande, i avbidan på
domstolens utslag. Enligt 1909 års
förslag skulle finnas en
lärlingskom-mission för varje kommun, därest
behov därav kunde konstateras, och
kommissionen hade vidsträcktare
befogenhet än enl. 1913 års förslag.
Bl. a. skulle den avgöra, huruvida
avtalet i särskilda fall finge hävas i
förtid — säkerligen ett beaktansvärt
stadgande.
Äldre svensk arbetarlagstiftning.
En föreningsrättslig studie.
För TIDEN av A. JA CO BI.
Den svenska lagstiftningen om
förhållandet mellan arbetare och
arbetsgivare under äldre tider har hittills
endast föga varit föremål för
vetenskaplig undersökning. Synnerligen
oförklarligt är detta förhållande
alldeles icke. Det lagstiftningsarbete på
detta område, som under de senaste
åren eller årtiondena igångsatts, kan
endast i enstaka fall betraktas som en
organisk fortsättning av äldre tiders
lagstiftningsverk. Näi*ingsfrihetens
genombrott i mitten av 1800-talet hade
satt ur kraft ej allenast skrankorna
mellan privilegierade och
oprivilegierade näringsidkare, utan ock flertalet
av de författningar, som under
föregående århundraden reglerat
förhållandet mellan arbetsgivare oeh
arbetare. När sedermera det ena eller
andra klassintresset framdrivit kravet på
statens ingripande på detta område,
har det i allmänhet varit att helt och
hållet på nytt bygga upp en efter de
förändrade tidsförhållandena avpassad
lagstiftning. Någon direkt praktisk
betydelse har man härvid i regel ej
kunnat finna i en undersökning av
äldre tiders lagar och stadganden.
Möjligen skulle man trots detta kunna
förvänta något intresse för dessa
problem hos en eller annan av de
historiker, för vilka vetenskapen är
självändamål eller, som väl oftare blir fallet,
är ett medel för förvärvande av en
viss lärdomsgrad. Åtminstone hava
frågor, vars praktiska betydelse
ingalunda är större än de här berördas,
otaliga gånger ventilerats i den
vetenskapliga litteraturen. Kanhända får
man häruti se ett tecken till bristande
intresse hos våra forskare för den sam-
Tiden tur II, 1913
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
