Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liällsldass, vars arbets- och
levnadsförhållanden det här skulle gälla att
undersöka ; kanhända har ämnet också
ansetts tillhöra juridiken, en
vetenskap, vars litteratur i vårt land är mer
än lovligt mager.
Områden finnas emellertid, där
förhållandet mellan arbetare och
arbetsgivare ännu i dag regleras genom
författningar, som leda sitt upphov från
avlägsna tider och i sin ålderdomliga
form delvis i hög grad bära spår härav.
Exempel härpå är i främsta rummet
legostadgan. De vid sidan härav i
äldre tider gällande, speciellt för
hantverkets och industrins arbetare
avsedda författningarna, avlöstes däremot
på samma gång som skrån och
hallrätter. Den enda kvarlevan av den en
gång rikhaltiga lagstiftningen på detta
område torde vara § 17 i 1864 års
förordning om utvidgad näringsfrihet,
där det, efter några i tämligen
allmänna ordalag hållna bestämmelser
om parternas ömsesidiga skyldigheter,
stadgas sålunda:
Mom. 4. I avseende å förhållandet i
övrigt mellau näringsidkare och arbetare gäller
allmän lag och, där icke träffad
överenskommelse annorlunda bestämmer, vad
legostadgan i tillämpliga delar innehåller.
Från arbetsgivaresidan hava, som
bekant torde vara, här och var
förmärkts strävanden att, i enlighet med
anvisningen i ovan citerade moment,
lägga legostadgan till grund för det
industriella arbetsavtalet. Denna
ståndpunkt torde dock numera i regel
vara övergiven. Även om ingen
hänsyn behövde tagas till arbetarnas
motvilja mot den föråldrade lagen, torde
knappast i vår tid någon
industriid-kare vara hågad att binda sig vid
arbetsavtal på så lång tid, som nämnda
stadga förutsätter.
Bland de äldre författningar, i vilka
man har att söka bestämmelser om
förhållandet mellan arbetare och
arbetsgivare, äro förutom
legostadgor-n a särskilt att märka:
skråordningarna, avsedda
för hantverket,
hallordningarna samt m a-
nufakturprivilegierna,
utfärdade för den större industrin,
hammars
medsordningar-n a, ordningar för smältare
och rostvändare m. fl.
författningar, speciellt gällande bergsbruket
och malmförädlingsindustrin.
Dessa författningar innehålla ej
enbart bestämmelser om arbetarnas
ställning till sina arbetsgivare, utan avse
att, i överensstämmelse med 16- och
1700-talens nationalekonomiska
principer, i största möjliga utsträckning
reglera förhållandena inom
näringslivet. De bestämmelser, som röra
arbetarna, hava i allmänhet till främsta
syfte att tillförsäkra industrin,
hantverket och bergsbruket obehindrad
tillgång till behövlig arbetskraft. För
tryggande härav har man ej allenast
ganska skarpt kringskurit arbetarnas
självbestämmanderätt; även de olika
arbetsgivarnas benägenhet att illojalt
konkurrera om arbetskraften
efter-hölls strängt. Till och med staten
avstod i industrins intresse från sina
rättigheter: arbetarna voro nämligen i
allmänhet befriade från krigstjänst
och fingo ej ens av värvare övertalas
till frivillig kapitulation. Däremot
var stadgat, att den arbetare, som ej
hade fast anställning, utan hängåve
sig åt lösdriveri eller dryckenskap,
utan vidare vore förfallen till
krigstjänst. Denna bestämmelse kunde
emellertid även, liksom i senare tider
lösdrivarelagen, utnyttjas i
arbetsgivarnas intresse, då en arbetare, som av
missnöje med arbetsförhållanden
lämnade sin plats, lätteligen utsatte sig för
risk att bliva angiven för någon
värvar e.
Vid sidan av de stadganden, som
reglera de enskilda arbetarnas och
arbetsgivarnas inbördes ställning, finner
man ej så sällan bestämmelser, som
hava avseende på de speciella
situationer, vilka uppstå därigenom, att
arbetarna sammansluta sig till
kollektiva enheter. Naturligtvis hava dylika
sammanslutningar aldrig setts, med
synnerligen blida ögon av de
makthavande. Visserligen voro åtminstone
på ett område, inom hantverket, arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
