- Project Runeberg -  Tiden / Femte årgången. 1913 /
339

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tarnas (gesällernas) organisationer
uttryckligen erkända av lagen.
Emellertid voro dessa gesällskap ingalunda
avsedda att vara några organ för
arbetareintressen mot
arbetsgivareintressen. Deras mål var att befrämja
de ekonomiska
självhjälpssträvande-na, yrkesskicklighetens höjande samt
goda seder och god ton inom
kamrat-och nöjeslivet. Bland den andliga
odlingens utövare hade de sin
motsvarighet i de ännu i vårt land bestående
.studentnationerna och studentkårerna.
Gesällen liksom studenten fick i
avvaktan på mästare-(magister-)
värdigheten vänja sig vid ett visst mått av
självstyrelse, ehuru under vederbörlig
kontroll. Någon intressemotsats
mellan mästare oeh gesäller kom
åtminstone officiellt ej i fråga. Dock låg
det givetvis nära till hands, att
gesällerna, då de kände sig behöva bevaka
sin rätt mot sina överordnade,
anlitade sin organisation. Ett dylikt
”missbruk” av föreningsrätten hade
emellertid lagen förutsett och sökt
förebygga. I Sverges äldsta allmänna
skråordning av den 1 mars 1669, heter det
sålunda (artikel IV) :

Ingen sammankomst av gesäller må ske,
med mindre två mästare av samma ämbeto
tillstädes äro; sker det annars, vare ogilt.
ocli gesällerna böte —• — —.

I artikeln VIII, moment 3, av samma
förordning betagas gesällerna
ytterligare rätten att öva inflytande på
arbetsvillkoren :

Ingen mästare givo sin gesäll mera uti
veckolön än av ämbetet beslutat är; dock
må, i de ämbeten, där härtill övligt varit,
styekarbete betingas.

I moment 5 tillerkännes mästaren
husbonderätt över gesäll i
överensstämmelse med den fem år förut
utfärdade legostadgan och i moment 6
fastslås till yttermera visso gesällens
lydnadsplikt:

Ingen gesäll vägre visst arbete eller sätte
sig emot sin mästare.

Ej heller i fråga om de i lönen
ingående naturaförmånerna får gesällen
hava något att säga.

Gesäll åtnöje sig med vad huset förmår
(moment 7).

Skråordningen innehåller också en
del bestämmelser, som kanske närmast
äro avsedda att förebygga oordentligt
levnadssätt, men som tydligen också
skulle kunna utnyttjas mot eventuella
försök till arbetsinställelse eller
annan opposition. I ovan anförda
artikel, mom. 2, stadgas, att den, som
försummat en arbetsdag, arbete två i
stället, och i moment 8 heter det slutligen:

Ingen gesäll driste sig ligga utom sin
mästares hus utan lov, än mindre loeka
drängar och pojkar med sig uti krogar och
olovliga samkväm.

De organiserade yrkesarbetarna
(gesällerna) voro sålunda förbjudna att
öva något — ur arbetsgivaresynpunkt

— skadligt inflytande på de
oorganiserade grovarbetarna (drängar) eller
minderåriga. Närmast antydes det
vara dryckenskap en, man vill rikta sig
mot. De två sista, ovan kursiverade
orden göra emellertid stadgandet till
en kautschukparagraf, som nog kan
tillämpas ungefär när som helst, då en
arbetsgivare så finner behövligt.

Under skråväsendets sista tid, i
början av förra århundradet, då många
av de gamla stadgandena allt mera
började komma ur bruk, synes man
dock funnit behov att ytterligare
skärpa garantierna mot församlingsrättens
missbruk. Sålunda utfärdade
överståthållareämbetet i Stockholm den 30
juli 1813 en kungörelse, enligt vilken
gesällskap ej ägde hålla mer än två
sammankomster årligen, ”vid ansvar
som för arbetsförsummelse och
vistande på krog i olaga tid”.*

Den starka kåranda, skråväsendet
uppammade bland gesällerna, torde
emellertid, allt förbud till trots, ofta
tagit sig uttryck i solidariska
åtgärder gent emot inhumana mästare.
Särskilt. var blockad (s. k. skymfning)
ett förekommande påtryckningsmedel.
Användandet härav underlättades gi-

* Med förbjuden tid på krogar avsågs,
enligt kungl. maj:ts resolution på ständernas
besvär av den 12 april 1739, tiden efter kl.

10 e. m. eller lördagar efter kl. 6 e. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1913/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free