Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
Det kommunistiska manifestet och den
materialistiska historieuppfattningen.
För TIDEN av GUSTAF F. STEFFEN.
’”Kommunisternas förbund’, en
internationell arbetareförening, som
under de dåvarande förhållandena
naturligtvis blott kunde vara hemlig, gav
vid den i London i november 1847
hållna kongressen uti uppdrag åt
undertecknade” (Marx och Engels) ”att
författa ett för offentligheten bestämt,
utförligt teoretiskt och praktiskt
partiprogram. På detta sätt uppstod det
här följande manifestet, vars
manuskript sändes till tryckning i London
få veckor före februarirevolutionen”
(1848) .*
Med dessa ord inleda Marx och
Engels ett 1872 skrivet förord till det
ryktbara ”Kommunistiska
manifestet”, den internationella
socialdemokratiska arbetarerörelsens första
program.
”Hur mycket förhållandena än
förändrat sig under de sista tjugufem
åren, behålla dock de i detta manifest
utvecklade allmänna
grundsatserna i det stora hela ännu sin fulla
riktighet.” Men ”manifestet
förklarar självt” att ”den praktiska
användningen av dessa grundsatser”
kommer att bero på växlande lokala
och historiska ”omständigheter” öcli
att det därför ”alls icke lägges någon
särskild vikt vid de i slutet av
avdelning II föreslagna revolutionära
åtgärderna. Detta ställe borde numera
i många avseenden lyda på annat
sätt.” ”Den oerhörda vidare utveck-
* D a s Kommunistische
Manifest, 7:de auktoriserade tyska upplagan
Berlin 190G, sid. 17.
lingen av storindustrien” samt
”arbetarklassens fortskridande politiska
organisation och en del revolutionära
erfarenheter, såsom
februarirevolutionen 1848 och pariserkommunen 1871,
hava gjort att ”programmet delvis är
föråldrat”. ”Särskilt har kommunen
bevisat, att arbetarklassen icke helt
enkelt kan taga den färdiga
statsmaskinen i besittning och sätta den i rörelse
för sina egna ändamål.”
”Manifestet är ett historiskt
dokument, som vi icke mer anse oss ha rätt
att ändra.” Men Marx ställer i
utsikt att skriva en ”inledning”, som
skall ”slå en bro "över avståndet
mellan 1847 och närvarande tid” (1872).
Tyvärr blev detta halva löfte icke
uppfyllt. De av Engels 1883 och 1890
och av Kautsky 1906 författade
”inledningarna” kunna på intet sätt fylla
luckan i vår kunskap om, vad Marx
själv tänkte om sitt manifest år 1883
— för att icke tala om, vad han skulle
ha tänkt, hade han levat i ett ännu
senare skede av det moderna
produktionssättets och den moderna
arbetareklassens historia. Det 1882 av Marx
författade företalet till en rysk
översättning av manifestet visar emellertid
ytterligare, att Marx var beredd till
stora avvikelser från manifestets
programpunkter, då de ändrade
förhållandena syntes honom erfordra detta.
Ilan påpekar, att Ryssland och Förenta
staterna nu (1882) betyda något helt
annat i världshushållningen än år
1848. Han betraktar nu zaren som
”revolutionens krigsfånge i Gatschina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
