Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
produktionskrafter slumrade i det
samhälleliga arbetets sköte.”*
Här ha vi ju en intressant
uppräkning av ”produktionskrafter”, till
vilka icke blott materiell teknik och
natu r faktorer räknas, utan även
”hela ur jorden stampade
befolkningar”. Men vad menas med, ”att
de slumrade i det samhälleliga
arbetets sköte”? Jag kan icke få fram
någon klar tanke ur den frasen. Är
den blott en nödhjälp för att ej behöva
konstatera, att människoanden
uppfunnit eller skapat den nya tekniken?
Men ordet ”geschaffen” har ju
redan strax förut varit med! Vad m
e-n a r Marx med det ?
Det är emellertid ”dessa
produktions- oeh samfärdselmedel, som, på ett
visst stadium av sin utveckling”,–
— ”sprängt” det feodala
samhället, inom vars sköte de började sin
utveckling. Och nu går det på samma
sätt med det borgerliga
samhället, tack vare produktionskrafternas
fortsatta växande. De regelmässigt
återkommande produktions
kriser-n a bevisa detta.
”De produktivkrafter, som stå till
samhällets förfogande, tjäna icke
längre till att främja de borgerliga
egendomsförhållandena; de äro tvärt
om allt för väldiga för dessa
förhållanden och hämmas av dem; och så snart
de övervinna detta hinder, bringa de
hela det borgerliga samhället i
oordning, sätta de den borgerliga
egendomens existens i fara.–-De
vapen, varmed bourgeoisien slagit
feoda-lismen till marken rikta sig nu mot
bourgeoisien själv. — Men
bourgeoisien har icke blott smitt de
vapen, som skola bringa henne döden.
Hon har också fostrat de män, som
skola föra dessa vapen — de moderna
arbetarna, proletärerna. ’ ’**
* Op. c i t., s. 27.
** O p. e i t., s. 27—28.
Uppräkningen av bourgeoisiens r
e-volutionära dåd i hushållningens
utvecklingshistoria är en av de mest
genialiska och medryckande
argumen-tativa skildringarna i ”manifestet”.
Denna och den omedelbart följande
parallellskildringen av proletariatets
olidliga läge och uppfostran till
revolution uti det borgerliga samhället
höra till de mest övertygande oeh
gripande belysningar av den
ekonomisti-ska historieuppfattningen, som Marx
någonsin skrivit. Här är således ett
tillfälle för kritiken att söka intränga
i teoriens hemligheter.
Då Marx skildrar, hur ”bourgeoisien
spelar sin revolutionära roll i
historien”, öser han ut ett ymnighetshorn
med verber, som uttrycka den
starkaste, ja, våldsammaste sociala och
tekniska aktivitet.
Bourgeoisien ’ ’revolutionerar ’ ’,
”härskar”, ”förstör”, ”söndersliter”,
”dränker”, ”upplöser”,
”utplundrar”, ”förvandlar”, ”avkläder”,
”avslöjar”; hon ”innästlar sig över
allt, bryter mark över allt,
upprättar förbindelser över allt, över
hela jordklotet”; hon
gestaltar”, ”tillintetgör”,
”undantränger”; hon ”rycker t. o. m. de
barbariska folken in i civilisationen”; hon
”skjuter ned deras kinesiska murar
och tvingar deras främlingshat till
kapitulation” ”genom sina billiga
varor”; hon ”tvingar” alla folk att
förborgerliga sig; ”med ett ord, hon
skapar sig en värld enligt sitt eget
be-läte”; hon ”skapar enorma städer”,
”underkastar landsbygden stadens
herravälde”, ”sammanhopar
befolkningar”, ”centraliserar
produktionsmedel” och ”koncentrerar egendom i få
händer”. Oeh först som sist: ”först
bourgeoisien har bevisat vad
människans verksamhet kan
åstadkomma. Hon har utförthelt
andra underverk än egyptiska
pyramider, romerska vattenledningar
och gotiska katedraler; hon har utfört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
