Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själva sin historiska mekanism bli
något väsentligt annat än
borgarerevolutionen, måste framdrivas av
andra makter än denna senare. Låt
oss se, vad Marx har att anföra i
denna sak uti ”Manifestet”. Nu om
någonsin skall Marx’ historiematerialism
visa vad den duger till.
# *
”Proletariatet genomlöper olika
utvecklingsstadier. Dess kamp mot
bourgeoisien börjar med dess
existens.”
Det moderna proletariatets tidigaste
strävan är att tillintetgöra den nya
maskintekniken och att söka sig
tillbaks till de äldre
produktionsförhållandena. Motsättningen till
bourgeoisien klarnar först så småningom, och
det finns ett skede, under vilket
arbetarklassen låter använda sig som
bourgeoisiens verktyg för krossandet
av det feodala och absolutistiska
samhället. Men snart uppstå arbetarnas
organisationer för kampen om
arbetslönen. Denna kamp växer ut till en
klasskamp.
”Men varje klasskamp är en politisk
kamp. ’ ’ ’ Proletariatet organiserar
sig som klass och därmed som politiskt
parti” och blir härigenom i stånd att
främja arbetarnas intressen på
lagstiftningens väg. Marx erinrar här
om agitationen för tio timmars
maxi-malarbetsdagslagen år 1847 inom
Englands textilindustrier och berör
således såvitt det överhuvud var möjligt
redan 1848, arbetarerörelsens
inflytande på den
socialpolitiska lagstiftningen,
vilken skyddar och höjer
arbetareklassens levnadsstan-d ards.
Men det är självklart, att Marx’
tankar icke kunde dröja länge vid en
företeelse, som, då han skrev
”Manifestet”, ännu knappt hunnit ut över
sina första begynnelsestadier och om
vars vidare utveckling man då intet
kunde veta. Han återvänder
omedelbart till revolutionstanken.
’ ;Av alla klasser, som i vår tid stå i
kamp mot bourgeoisien, är blott
proletariatet en verkligt revolutionär klass.
De övriga klasserna”, mellanklasserna,
d. v. s. småborgarna och bönderna,
”förkomma och gå under med
storindustrien. Proletariatet är dennas mest
säregna produkt. ’ ’ *
”Proletärerna kunna erövra de
sociala produktivkrafterna blott i det de
avskaffa privategendomen i dessa och
därmed hela det närvarande
egendoms-systemet.” Det ”mer eller mindre
dolda borgerliga kriget inom det
närvarande samhället” mellan bourgeoisi
och proletariat tillspetsar sig slutligen
till en ”öppen revolution”, och
proletariatet grundar sitt herravälde genom
bourgeoisiens störtande med våld”. **
Det är sålunda tydligen Marx’
mening att framhålla, att den moderna
arbetarklassen disciplineras
genom det storindustriella arbetssättet
och genom sina omedelbara
ekonomiska intressen drives att
organise-r a sig och att leva ett liv av snart sagt
daglig k a m p om arbetslönen och de
övriga betingelserna i arbetsavtalet.
Men tanken på den stora, avgörande
politiska revolutionen och
dennas förberedelser tränger hos
Marx år 1848 undan allt vidare intresse
för såväl socialpolitiken som
fackföreningsrörelse n.
Att produktionens organisation och
produktivkrafternas hopning som
privategendom i bourgeoisiens händer
enligt Marx framtvinga proletariatets
revolutionära hållning är klart. Men
angående proletariatets kompetens för
sitt värv efter revolutionen, värvet
att organisera och administrera det
nya, socialistiska oeh demokratiska
samhället, har han intet annat att an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
