Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
revolution omskapa
”statsmaskineriet” i soeialistislc-demokratisk
riktning. Varifrån få de, delvis
åtminstone, nödiga nya ämbetsmännen? Och
samtidigt måste ”massan av
produktivkrafter möjligast raskt ökas ’ ’! Ett
ekonomiskt nydaningsverk av
jättedimensioner, som skall utföras av det
icke affärsvana proletariatet, under
det att den hittillsvarande ekonomiska
organisatörs- och ledareklassen,
bourgeoisien, är slagen till marken — och
ligger och lurar på ett tillfälle att
återupprätta sitt ekonomiska såväl
som politiska välde!
Utån en ännu mer exceptionell
andlig fruktsamhet eller andlig
k raftutveckli n g, än den
stora franska revolutionen uppvisade,
skola dessa sociala underverk helt
visst icke lyckas. Med de materiella
”produktivkrafternas” redan då
uppnådda utvecklingsstadium är de t
icke nog — det anger Marx ’ egen
argumentering här. En oredigt
uppfattad och oklart antydd psykisk
evo-lutionism får hos Marx städse fylla de
värst gapande luckorna i hans
produk-tivkrafts-m a t e r i a 1 i s t i s k a teori,
då denna skall pressas fram till
kontakt med ett stycke verklighet,
om ock blott ett stycke tänkt
verklighet. Ännu mer krävande bli helt
visst anspråken på psykologisk
teori oeh praktik, då den verkliga
verkligheten kommer.
* *
Bland de revolutionära ”åtgärder”,
som Marx nu anbefaller i
”manifestet” av 1848, är att märka, förutom
överförandet av en massa
privategendom till statsegendom och
privatproduktion till statsproduktion, att det
skall införas ”lika arbetstvång
för alla” och att det skall upprättas
”industriella * a r m é e r, särskilt för
jordbruket”.
Detta ”tvång” och dessa ”arméer”
komma ej av sig själva som någon
psykisk reflex av de materiella
”produktivkrafternas” faktiska gestaltning.
Och nog får man tänka sig en del
skarpa konflikter mellan proletariatets
frihets längtan och detta ’ ’tvång ’ ’
och dessa, om ”militarismen ” i o r g
a-n i s a t o r i s k t avseende kanske väl
mycket erinrande ”industriella
arméer”.
I varje fall ha vi nu sett, att Marx
själv indirekt erkänner, att teorien om
proletariatets (trots teorien om
utplundringen av dess arbetskraft)
so-cialekonomiskt passiva roll i det
närvarande samhället utgör en
svårighet, då man därmed skall förena
teorien om ”proletariatets revolutionära
diktatur” i en icke utan våld möjlig,
till sin mekanism delvis politisk
administrativ och delvis ekonomiskt
administrativ social omvälvning. En
viss utveckling av de materiella
produktivkrafterna kan erkännas vara en
oumbärlig betingelse för den
so-cialistisk-demokra tiska revolutionen.
Men om den ej medräknar de inr e,
de psykiska betingelserna, blir
teorien oduglig för varje praktisk
till-lämpning — det visar Marx att han
känner, då han kommer fram till den
praktiska tillämpningen.
Och likväl har han icke i sin
historiska revolutionsteori inarbetat någon
teori om utvecklingen inom
proletariatet av de positiva andliga krafter, som
i det nya samhället oeh redan vid
dettas genombrott, skola krävas hos det
arbetande folkets hela stora massa.
Han betecknar snarare proletaria-
* Marx synes här använda ordet ’
’industriell” på samma sätt som Saint-Simon.
d. v. s. i betydelsen ”ekonomiskt
produktiv” i allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
