Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kratiska; ej heller när han nedlade
sin röst vid voteringen om
riksdagsmännens arvode, emedan riksdagen i
denna punkt ej satt makt bakom sitt
krav. Dock väckte hans hållning i
sistnämnda fall kritik å partikongressen
Däremot rimma verkligen illa med
reformtaktiken de upprepade
förklaringar partiet under 1870-talet antog, att
det endast deltog i riksdagsvalen och
riksdagsarbetet för agitationens skull.
Lika odogmatiskt var Bebels parti
ifråga om förhållandet till liberalerna.
Medan Schweitzer angrep de
frisinnade under deras strid mot Bismarck oeh
vid tillfälle starkt kurtiserade denne,
hävdade icke blott Bebel utan — vad
som är ännu märkligare — Engels och:
Marx, att det liberala borgerskapet
här förde framstegets talan och kär’
pade för bättre politiska villkor även.
åt proletariatet. Det var också längre
fram lassalleanerna, som ville i
programmet kalla samtliga borgerliga
partier en reaktionär massa, medan
Engels och andra marxistiska ledare
klandrade detta. Däremot var det
också Lassalles anhängare som i
Gotha-programmet infogade dennes
gamla lärosatser 0111 statshjälp åt
pro-duktionsföreningar oeh överhuvud om.
statens användbarhet för socialdemo.
kratin, medan ju Engels och säkert
även Marx under alla förhållanden
höll staten för en kapitalistisk
inrättning.
Betydande oklarhet rådde till en
början inom partiet, när tullkravet pä
1870-talet trängde fram. Kongressen
antog enhälligt en förklaring, att
partiet ställde sig f 11 11 s t ä n d i g t 1 i
k-giltigt till den ”borgerliga” tvisten
om skyddstull eller frihandel. Vid
omröstningen i riksdagen splittrades
gruppen. Bebels partitagande i
”kul-turkampen” för katolikerna mot
liberalerna — ett partitagande som ju
tillfälligtvis upprepats längre fram —
låter däremot socialistiskt motivera sig,
då alla undantagslagar, även mot
höger, äro principiellt osocialistiska.
Att inom kort samarbetet mellan
socialdemokrater och liberaler blev så
ringa, förklaras fullt ut av de senares
alltjämt växande hållningslöshet. Ett
klassiskt uttryck för den borgerliga
fosterlandskärleken gav
nationallibe-ralen Lasker i sitt svar på Bebels
påpekande, att Preussen ej fått sitt 1870
på goda villkor utbjudna krigslån,
varpå krigets utgång till stor del
hängde, fulltecknat. ”Det fanns ju
ingen utsikt till vinst”, sade Lasker
helt sonika, ”och det är affärsmännens
sätt — det ligger ju i affärslivets
natur — att de icke deltaga i något
företag, 0111 ej någon vinst lockar!”
Han tilläde några av de oändligt
omtuggade anklagelserna för vinstbegär
mot socialdemokraterna, ”dessa
herrar, vilka kanske på grund av sina
prestationers art måste nöja sig med
ringare summor” än de förfärligt
begåvade kupongklipparna. Särskilt
riktades detta angrepp mot Bebel, som
satt ej blott hälsa och liv utan ock sin
mödosamt upparbetade snickeriaffär
samt därmed sitt och sin familjs
uppehälle på spel för sin saks skull.
Visserligen protesterade liberalerna
till en början mot de orättvisa domar,
som övergingo Bebel, men någon säker
hjälp kunde han aldrig från deras håll
påräkna. Riksdagens national liberale
talman Simson fråntog honom ordet,
därför att han klandrade den
riksdagen så starkt tillbakasättande
riksför-fattningen, och det fast Bebel uppläste
tidigare yttranden av Simson själv,
som voro föga mildare än hans egna.
Slutligen efter Nobilings attentat mot
kejsaren blev hetsen mot
socialdemokraterna — med vilka Nobiling ej stått
i avlägsnaste förbindelse — inom alla
läger ursinnig. Husvärdarna uppsade
dem till avflyttning, källarmästarna
utvisade dem från lokalerna. När Bebel
var ute på en affärsresa, måste han
uppge ett annat namn för att mottagas
å hotellen, oeh ingen ville köpa hans
varor.
Just här. vid socialistlagens gryning,
avbröt döden Bebels memoarer. Han
fick ej skildra, hur han genom mödans
oeh förföljelsens år förde sina skaror
till seger.
* #
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
