Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intresse för en svensk läsekrets. V.i
meddela därför i det följande det
väsentliga av Anna Schlesingers referat.
Bäri påpekas inledningsvis, att man
ingalunda får bedöma Bothes arbete som en
tendensskrift. Författaren är borgerlig
historiker och god protestant. Han förklarar själv
med vemod, att hans ungdomsideal
krossades, då han av sina arkivstudier blev
övertygad om att ”hänsynslöst, egoistiskt
tillvaratagande av nationellt-svenska intressen
var det främsta ledmotivet i Gustaf Adolfs
politik” oeh att ”det blott var
förhållandena i Tyskland, som medförde, att kampen
for Sverges ekonomiska intressen tillika blev
en kamp mot reformationens fiender i Tvslc
land”.
Med penninghushållningens genombrott
hade handel oeh industri blivit statsmaktens
viktigaste skattekällor. Gustaf Adolf sökte
därför särskilt befordra utvecklingen av
sjöstäderna och bergsbruket, Sverges viktigaste
rikedomskälla. Sverge var emellertid ett
kapitalfattigt land. Konungen ansåg som
bästa medlet häremot grundandet av
handelskompanier. Flera mindre sådana hade
redan grundats utan större framgång, då är
1624 en från sitt fädernesland fördriven
kalvinist, holländaren Willew Usselinx,
framlade för den svenske kungen en högtflygande
plan, vars genomförande skulle ge Sverge
makt och rikedom.
Usselinx rådde konungen att grunda ett
värld shan delskompani, som skulle driva
handel på Amerika, Afrika och Asien och erhålla
monopol på all handel söder om 36 ° N. B?.
Ej blott svenskar utan personer av alla
nationer skulle kunna vara medlemmar av
kompaniet, vars kapital skulle vara
säkerställt även för det fall, att Sverge låge i
krig med de utländska intressenternas stater.
Tillika skulle i de främmande världsdelarna,
framförallt i Amerika, kolonier anläggas, i
vilka bönder oeh hantverkare från Europa
skulle bosättas. Dessa skulle förse först
och främst Sverge men även andra nationer
med råvaror oeh i stället köpa fabrikat frår.
Europa, delvis för att sälja dem vidare till
infödingarna. Hela näringslivet skulle
därmed få ett oanat uppsving och rika vinster
komma alla befolkningsskikt till del.
Därmed skulle företaget väsentligt komma att
skilja sig från de spanska oeh holländska,
vilka blott hade till mål att genom de nya
ländernas utplundring hastigt skapa stora
rikedomar åt ett fåtal köpmän. Högst
intressant är, att Usselinx utdömer slavarbetet,
ej blott av religiösa utan framför allt av
ekonomiska grunder. Det fria arbetet vore
värdefullare än det tvungna, och blott fria
arbetare kunde bli köpkraftiga avnämare
för europeiska fabrikat. Det planerade
handelskompaniet skulle också få stor betydelse
för Gustaf Adolfs politiska maktställning.
Den spanska handeln skulle bli svårt skadad,,
en kamp utbryta på världshavet och den
spanska sjömakten tack vare kompaniets,
rika medel i grund förintas. Sådan var
Usselinx plan.
Nu hade Spanien just samma år börjat
vidta åtgärder för att få fast fot även i de
nordiska farvattnen. Så mycket lättare bler
det Usselinx att övertyga Gustaf Adolf.
Denne tog honom i sin tjänst, oeh en ivrig
propaganda började omedelbart.
Den 14 juni 1626 offentliggjordes
privilegierna för det s. k. ”Söderkompaniet”. I
bestämmelserna likställas svenska oeh
utländska medlemmar i avseende på vinst oeh
förvaltning. Varje stad, som insatt 300,000
thaler, skulle få rätt till eget kontor.
Skeppen skulle utgå från Göteborg och åter
inlöpa dit. För alla varor skulle erläggas en
avgift av 4 %, men för övrigt skulle de
vara tullfria. Konungen å sin sida
förpliktade sig att sörja för det militära skyddet
och mot denna avgift underhålla krigsfolk.
Kungen själv ingick som delägare med
400,000 thaler.
Men Usselinx propaganda hade föga
framgång. Utlandets förtroende till planen var
ringa, och Sverge ensamt var icke
finanskraf-tigt nog. Ett svårt hinder var dessutom,
att Sverge måste undvika fientligheter med
Spanien, så länge Spanien var den förnämsta
kunden för svensk koppar. Försök att skaffa
ny marknad i England och Holland
misslyckades. Under tiden försämrades situationen
i Norden. Spanien sökte förbund med
Hansastäderna för att krossa de nordiska
rikenas handel. Kejsaren förbättrade
flodförbindelserna mellan Böhmen—Schlesien och
havet för att utför Elbe och över Hamburg
utskeppa kejseTlig koppar till Spanien.
Därmed skulle den svenska avsättningen av
koppar ha drabbats av ett hårt slag.
Gustaf Adolf måste ingripa raskt mot
dessa planer. Handeln med Tyskland hotad#
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
