Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1914 - Mehring, Frans: Milis och stående här (efter »Neue Zeit»)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin höjd om varje fälttåg vad Vegez
säger om varje slag. Fältslag ha nog
förekommit, i vilka antal och olärd
tapperhet hemfört segern över
drillade soldater. Napoleon medgav, trots
sin förkärlek för yrkessoldater, att
man väl kunde storma en
fruktansvärd ställning med oerfarna trupper,
men man kunde icke med sådana föra
igenom en hel fälttågsplan.
Om man också medgiver, att stram
disciplin är a och o i varje brukbar
härorganisation, så är därmed
ingalunda sagt, att en sådan disciplin blott
kan uppnås i stående härar. Milisen
kan ha en vida överlägsen disciplin.
Men det är att ta för ytligt på saken,
om man ser skillnaden däri, att den
stående härens disciplin ligger på det
fysiska, milisens på det moraliska
området. Även en stående armé kan
vara besjälad av moraliska impulser.
Å andra sidan är det klart, att om en
milis blott är besjälad av sådana, även
de allra ädlaste, så är den förlorad i
strid med skolade trupper. Därmed
skall naturligtvis icke de moraliska
krafternas betydelse nedsättas. Men
det som har avgörande vikt i
skillnaden mellan milis och stående här ligger
icke häri. Vikten ligger på att den
stående härens disciplin är i
n-1 ä r d, milisens däremot måste
vara medfödd. Eller
tydligare : den måste vara på förhand
given genom manskapets
arbets-och livsgemenskap. Delbriick har
påvisat, att just detta gjorde
germanerna obetvingliga; redan förut
hade vår partivän Biirkli visat detsamma
i fråga om urschweizarnas stz’ider med
feodala riddarhärar.
Om vi inskränka oss till tiden från
franska revolutionen till fransk-tyska
kriget, finna vi det i första hand
obegripliga men ur denna synpunkt
lättförklarliga faktum, att milisen mest
glänsande hävdat sitt rykte vid
försvaret av historiskt efterblivna
tillstånd. Dess största prestationer ha
varit bondeupproret i Vendée 1792 och
tyrolarnas uppbåd 1809. Dessa
miliser öste sin kraft ur de fast
organiserade patriarkaliska tillstånd, som de
levde i; utanför dessa voro de
förlorade.
Av de miliser, som bildats under
historiskt mer utvecklade förhållanden
— de patriarkaliska
levnadsomständigheterna mer eller mindre sprängda
av det kapitalistiska
produktionssättet! — måste vi genast avföra de
egentligen ryktbara exemplen: 1792 års
franska frivilliga och 1813 års
preussiska lantvärn. Vi ha redan sett, att de
endast i alldeles oegentlig mening
kunna kallas miliser. Bortser man vidare
från karrikatyrer som Berlins
borgargarde 1848 och även från
revolutions-kämparna 1849, som hade en
förkrossande övermakt mot sig, så återstår
som det stora historiska exemplet blott
de miliser Gambetta organiserade
efter Sedan. Amerikanska
borgarkriget måste uteslutas, ty där kämpade
milis mot milis.
Den franska milisen efter Sedan
hade de gynnsammaste förutsättningar:
den stred för fosterlandets försvar mot
en stående här, som numera förde
rent erövringskrig. Den preussiska
militärlitteraturen bestrider
ingalunda, att Gambettas milis presterade
utomordentliga saker. Men hindra
den tyska härens seger har den icke
förmått.
Ytterligare material finner Mehring
i den ryska krigshistorien. Knappt ett
kvarts år efter Jena kämpade segrama
från Jena med den ryska hären vid
Eylau och striden blev oavgjord.
Samma starka motstånd hade den ryska
armén femtio år tidigare satt mot den
fridericianska hären vid Zorndorf. Så
olika den fridericianska och den
napoleonska härens kampmetoder voro,
så fullkomligt lika den ryska arméns
stridssätt vid Zorndorf och Eylau.
Djupa uppställningar och därmed
oerhörda förluster men ett oerhört segt
motstånd, karaktäriserat av en
samtida diplomats utsago om
Zorndorfsla-get, att det liknade en kraftig örfil,
varvid den slagne snurrar runt men
stannar på samma fläck.
Vari låg den ryska härens styrka?
I allt, vari den napoleonska hären var
överlägsen den preussiska armén, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>