Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1914 - Mehring, Frans: Milis och stående här (efter »Neue Zeit») - Jacobi, A.: Departementalreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rarna hava vi för övrigt icke än att
skapa den massornas disciplin, utan
vilken varje milis nu är omöjlig.
Massornas organisation genom
socialdemokratisk agitation är den praktiska
förskolan för en kampduglig milis; den
skapar den viljans enhetlighet, som
ensam förmår icke blott uppnå enstaka
framgångar utan planmässigt kämpa
och segra.
Redan nu talar arbetareklassens
disciplin sitt tungt vägande ord i de
stående härarnas system. Om freden
upprätthållits så pass länge mellan
stormakterna, beror det mindre på de
härskandes vishet än på deras ångest
för de oberäkneliga följder krigets lös-
släppande kan frambesvärja. Men de
stående härarnas system har sin egen
logik, som på ett eller annat sätt kan
föra till en katastrof. Då föreligga
för arbetareklassen uppgifter, för
vilka den icke tidigt nog kan rusta sig.
Här är icke fråga om århundraden
utan om årtionden, kanske om år.
Med rätta har Engels sagt, att den
moderna militarismen blott kan
sprängas inifrån. Ju klarare de massor
Moloch kallar under vapen äro
medvetna om gemensamma intressen och
enhetlig vilja, dess mer växer
milisdisciplinen de stående arméernas
disciplin över huvudet. Därmed är deras
öde beseglat.
Departementalreformen.
För TIDEN av ALRIKJACOB1.
I.
Då departementalkommitterade
under förra året offentliggjorde
resultaten av sitt fyraåriga arbete och
pressen började fatta ståndpunkt till de
framlagda organisationspropekten, såg
det någon tid ut, som om frågan om
den centrala förvaltningens
omgestaltning skulle bliva ett av de brännande
spörsmålen vid 1914 års riksdag.
Sedan emellertid nu försvaret inom vida
kretsar blivit den allt intresse
uppslukande riksangelägenheten, synes det,
som om de under alla omständigheter
endast preliminära beslut angående
de-partementalfrågan, som under
innevarande år äro att motse, skulle komma
att fattas utan allt för mycket väsen
och den stora prineipdebatten
uppskjutas till nästa år, då den nj’a
organisationen definitivt och i detalj
kommer att fastställas. Redan nu kan
man emellertid, med stöd av de från
olika myndigheter och auktoriteter
angivna yttrandena bilda sig en ganska
säker föreställning om, kring vilka
punkter striden kommer att närmast
stå. Hur densamma kommer att avlöpa,
är kanske mera osäkert, än vissa av
reformens motståndare hålla före: att
märka är under alla omständigheter,
att det hittills nästan uteslutande äro
de byråkratiska intressena, som gjort
sig hörda. Även om man medgiver,
att den sakkunskap och erfarenhet,
ämbetsverken sitta inne med, vid
avgörandet av denna fråga bör tillmätas
all behörig vikt, får det ej förbises, att
byråkratin endast representerar en av
intressenterna i detta mål. Den
synpunkt, som vid frågans avgörande
ytterst blir vägande, är dock hela
folkets och särskilt folkrepresentationens
behov av en lätt, snabbt och väl
fungerande förvaltningsapparat, ägnad
att i alla hänseenden tillgodose tidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
