Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1914 - Jacobi, A.: Departementalreformen - Sandler, R.: Två randanmärkningar till G. F. Steffens artikel: Det kommunistiska manifestet och den materialistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALRIKJACOBI: DEPARTEMENTALREFORMEN
15
Vad beträffar den minskning i un- torde för närvarande främst vara att
dervisningsdepartementets arbetsbör- tillse, vilka verkningar
folkskoleöver-da, som kommitterade ansett nödig, styrelsens inrättande kan medföra.
Två randanmärkningar
till G. F, Steffens artikel: Det kommunistiska manifestet
och den materialistiska historieuppfattningen.
I Tidens sista häfte (dee. 1913) har
O. F. Steffen publicerat en längre
undersökning av den materialistiska
historieuppfattningen sådan den
framträder i kommunistiska manifestet.
Framställningen är ägnad att
framkalla diskussion på åtskilliga punkter.
Då den emellertid uppenbarligen är ett
brottstycke av ett större verk om
historiematerialismen (i Ekonomisk
Tidskrift har Steffen samtidigt
offentliggjort en artikel om ”Utvecklingen
av Mars’ ekonomiska samhällsteori”),
är det säkert mer ändamålsenligt låta
med debatten om Marx’
historieåskåd-uing anstå, tills Steffens kritiska
undersökning föreligger i sin helhet. Ty
om denna teori gäller mer än eljes,
fivad det gäller dess ursprungliga
utformning av Marx-Engels eller
kritiska värdesättningar av densamma, att
man icke får begränsa sig till enstaka
■ord och uttryck utan måste bygga på
•ett helhetsintryck av formuleringar,
reservationer och tillämpning. Redan
av vad nu föreligger i tryck av
Steffens studier på detta område synes det
vara klart, att författaren icke valt den
förra bekväma och ytliga vägen.
Steffens artikel i Tiden innehåller
■emellertid på sidan om själva
huvudämnet ett par uttalanden, som kunna
påkalla ett litet inlägg redan nu.
Det är dels en terminologisk fråga,
dels ett besynnerligt förbiseende på
värdeteorins område, som detta inlägg
vill fästa uppmärksamheten på.
Socialism — kommunism —
kollekti-vism.
I anledning av namnet
”kommunistiska” manifestet påpekar Steffen, att
ordet kommunism nu fått en
”specialbetydelse, som skiljer det från den
mening, som den socialdemokratiska
arbetarerörelsen inlägger i ordet
’socialism’. Med ’kommunism’ mena vi
nu gemenskap av a 11 (kurs. av
Steffen) egendom, med ’socialism’
gemenskap blott av produktionsmedel eller
produktivegen do m” (kurs. av
Steffen).
Är denna motsättning av socialism
och kommunism vad ”vi mena”. Vilka
”vi”? Varken bland
nationalekonomer och sociologer i allmänhet eller
speciellt bland socialistiska forskare
råder enighet i denna terminologiska
fråga. Förvisso — Steffen är icke den
ende, som uppställer distinktionen
socialism — kommunism. Den
förekommer ofta, är kanske t. o. m. den mest
brukade. Men ännu är denna
terminologi icke allenahärskande — lyckligtvis.
Inom den franskspråkliga världen lever
åtminstone termen kollektivis-m
(t. ex. hos Vandervelde) i st. f. vad
Steffen och många med honom nu vilja
belägga med ordet ”socialism”. Detta
medför den fördelen, att ordet
socialism reserveras för det överordnade
begreppet, sammanfattningen av både
kommunism och kollektivism.
Steffens terminologi tvingar a n t i
n-gen till att begagna termen so-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
