Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1914 - Sandler, R.: Två randanmärkningar till G. F. Steffens artikel: Det kommunistiska manifestet och den materialistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eialism i två betydelser, en
vidsträcktare = kommunism -f-
kollek-tivism och en inskränktare =
kol-lektivism, vilket är förvirrande och
opraktiskt, eller till att införa ett
tredje, nytt överbegrepp, ty så mycket
är ju dock gemensamt för de båda
huvudriktningarna, att vi behöva ett dem
bägge omfattande ord. Detta senare
vore ju riktigare men är obehövligt,
då termen socialism har haft och
alltjämt har en tillräckligt vid betydelse
och termen kollektivism redan har
rot-fäste nog för att bli allmänt erkänd.
Viktigare än detta är emellertid, att
Steffens begreppsbestämning — också
den allmänt spridd — är direkt
felaktig. Det är redan tvivelaktigt, om man
kan säga att kommunism betyder
gemenskap till all egendom. Huru
förhåller det sig exempelvis i ett
kommunistiskt samhälle med
konsumtionsmedlen, sedan de blivit fördelade? Äro
de då fortfarande gemensam egendom?
För ”socialismen” i inskränkt mening
eller kollektivismen, vilken term jag
föredrar att använda, är det säkert
oriktigt att fixera innebörden till
gemenskap blott (kurs. av mig) av
produktionsmedel. Redan i nuvarande
samhälle finns åtskillig samegendom på
konsumtionsmedlens område,
företrädesvis beträffande icke-materiell
konsumtion. Självfallet kan icke någon
kollektivist åberopas för inskränkning
av denna samegendom, tvärtom anses
allmänt inom denna riktning, att även
detta område för gemensamt ägande
skall väsentligt utvidgas. Sålunda
förutsätta både kollektivism och
kommunism gemenskap både till (vissa
eller alla) produktionsmedel och till
(vissa eller alla?) konsumtionsmedel.
Det är sant, att en praktiskt viktig
gradskillnad kvarstår, i det
kollektivisten (”socialisten”) lägger starkare
vikt vid produktivegendomens
sociali-serande än vid konsumtionsmedlens.
Men för en begreppsbestämning lämpar
sig denna skillnad icke synnerligen väl.
Då synes det vara en mera väsentlig
distinktion Tugan-Baranowsky
uppställer (se ”Der möderne Sozialismus
in seiner geschichtlichen
Entwick-lung”). Han ser skillnaden däri, att
i ett kollektivistiskt samhälle
förekomma inkomster, medan i ett
kommunistiskt samhälle denna kategori
icke alls finnes. Härur härledes den
olika ställningen även till
egendoms-problemet.
”Värde” och ”rikedom”.
I Steffens artikel förekommer (s.
361) följande egendomliga uttalande:
”Om Marx än menade, vilket 1S48 ännu
ej var klart, att arbetaren ensam
producerar all rikedom (kurs. av
Steffen), så gör arbetaren ju doek detta,
enligt Marx, blott som ett passivt
’produktionsinstrument” — — —.
Härtill fogas en not, i vilken det
först heter, att ”här är icke platsen att
diskutera Marx’ verkliga ställning till
denna teori”, varefter Steffen
fortsätter :
”Men det torde ej vara ur vägen att
framhålla, att Friedricli Engels tydligt och klart
bekänner sig till denna (kurs. av mig)
absolut ohållbara ekonomiska doktrin.”
Beviset? Steffen citerar ur Engels’
”Inledning” till Marx’ ”Lohnarbeit
und Kapital ’ ’:
”Och detta är hela vårt närvarande
samhälles ekonomiska författning. Den
arbetande klassen allena är det, som producerar
alla värden (kurs. av mig). Ty värde är
blott ett annat uttryck för arbete — –-”
En sådan bevisföring kan föra
läsaren alldeles på villospår beträffande
den marx’ska värdelärans innebörd.
Därför är det nog på sin plats, efter
Steffens uttalanden, ”att diskutera
Marx ’verkliga ställning till denna
teori”.
För övrigt är det icke så mycket att
diskutera om. På denna punkt är
Marx tillräckligt klar. Steffen synes
vara tveksam om Marx redan 1848
menade, att arbetaren (korrektare borde
det givetvis heta ”arbetet”) ensam
producerar all rikedom. Tvekan är
överflödig. Marx har efter all
sannolikhet aldrig haft denna mening och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
