Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 1, 1914
- Rewiuk, Emil: Två av Rysslands nationella frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Två av Rysslands nationella frågor.
För TIDEN av EMIL REWIUK.
Det är synd, att svenska pressen inte
följer utvecklingen av ryska och
österrikiska staternas nationella frågor.
Där sker under de sista 10 åren
viktiga förändringar, som kunna ha en
viss betydelse för Sverge. Det må
vara hur som helst med Rysslands
ställning till Sverge, Ryssland är i alla
händelser Sverges granne och en
världsmakt, som sedan århundraden
uppslukat en hel del grannländer och
på alla sätt försökt att russificera dem.
När man talar i Sverge om ”rysk
fara” borde man ta i betraktande, att
Ryssland inte har lyckats så väl i
detta russificeringsarbete, att det har
mycket svåra problem att lösa bland
sina underkuvade folk och att det inte
kan räknas som en enhetlig stat.
Ryska rikets nationella frågor bli så
småningom mer och mer mogna för
sin lösning, och de närma sig det
tillstånd, i vilket Österrike-Ungerns
nationella frågor för närvarande befinna
sig. I Österrike pågår, sedan
konstitutionalismens införande efter det
misslyckade kriget med Preussen 1866,
kampen (om staten) mellan tyskarna
och tjeckerna, tyskarna och slovenerna
och tyskarna och italienarna, mellan
polackerna och ukrajnarna (=
rutenerna), ukrajnarna och rumänerna,
magyarer och kroater, magyarer
och rumäner, och magyarer och
slovaker. Denna kamp gäller: skola
de folkslag, som ha mera kapital
och en högre överklasskultur, behålla
sitt regemente över de mindre och
svagare folkslagen och till slut äta upp
dem — eller skall det organiseras ett
slags ”förenta stater” av mellersta
Europa, i vilka germaner, romaner,
slaver och mongoler, som bo i
Donau-monarkin, bli fria och självständiga i
avgörande av alla kulturfrågor i sina
nationella lantdagar, men förenade till
ett folkförbund i en (gemensam)
internationell riksdag för avgörande av
gemensamma frågor. Det som nu sker i
Ungern (kroatiska frågan) och
Galizien (polsk-ukrajnska frågan) visar,
att Österrike-Ungern går, fastän
inte snabbt, i riktning att
tillförsäkra åt alla dess nationaliteter
nationell frihet och fred. Om dessa
österrikiska strävanden för nationell
autonomi och om deras delvisa
sammanhang med rysk-österrikiska
antagonismen se en följande artikel.
Ryssland måste komma till
samma ståndpunkt som Österrike-Ungern.
Det består (utom av ett tiotal smärre
erövrade folk, som finnar, ester,
letter, litauner, rumäner och
kaukasus-folken, vilka inte ens äro slaviska
och, såvida de ha någon politik,
ha de bara en och den är: nationella
kulturens bevarande) av tre stora
nationella centra: det härskande
storryska Volgalandet, det underkuvade
ukrajnska Dnjeprlandet och det
underkuvade polska Vislalandet, som alla
en gång varit självständiga stater,
utbildat olika kulturer och i folklynnet
skilja sig mera från varandra än
norrmän, svenskar och danskar göra.
Ryssland har inte förmått
russificera polska folket, varken överklass
eller underklass, och alla polska partier
i ryska Polen från den
socialdemokratiska vänstern till de mest klerikala och
konservativa aristokrater ha i sitt
program Polens självstyrelse som
minimum. Sedan polska riket delades
mellan Österrike, Preussen och Ryssland,
gjorde polska nationen tre uppror mot
Ryssland (1794, 1830, 1863) som
misslyckades. Men den gjorde också
mycket, som lyckades, för tryggandet av
sin självständighet. Polackerna ha
utvecklat en storindustri, som matar
hela den väldiga ryska marknaden, och
de ha skapat i ”rysk fångenskap” en
polsk litteratur, som bland den slaviska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1914/0022.html
