- Project Runeberg -  Tiden / Sjätte årgången. 1914 /
26

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1914 - Möller, G.: Det liberala försvarsprogrammet och vårt parti - Litteratur - Lars Hierta. Riksdagsmotioner och anföranden (Otto Grimlund)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för genomdrivandet av vissa av sina
militärökningsförslag uppställa, att
Första kammaren accepterar det
liberala kravet på kontrollämbetet och det
socialdemokratiska kravet (dock
gammalt liberalt, framburet av S. Hedin)
på förbud mot militärens användande
vid strejker o. d. Om liberalerna på
sådant sätt söka avgörande trygga
vissa demokratiska önskemål, då blir
det enligt mitt sätt att se någon
mening i den ”fruktbärande samverkan”,
d. v. s. att liberalerna fortfarande skola
tillförsäkras rätten att i den
parlamentariska grundvalen för sin regering
inräkna socialdemokraterna.

Om däremot liberalerna under
effektlösa protester låta ett par så
naturliga krav falla i första kammaren,
men likväl genomför hela sin
militariseringsplan, då böra bestämt
socialdemokraterna låta sitt tyngsta artilleri
brösta upp emot liberalernas
nuvarande position och ingalunda ålägga sig
själva en opåkallad återhållsamhet i
anfallen. Ty jag tror att en sådan
återhållsamhets frukter bli
ledsammare än den klara krigsstämningens.

Litteratur.



Lars Hierta:
Riksdagsmotioner och anföranden. Första
delen. Riksdagarna 1828—41. Med
understöd av stiftelsen Lars Hiertas
Minne utgivna av Gustav A.
Aldén
, Stockholm, Nordiska
bokhandeln. Kr. 6:50.

Bland det gångna århundradets svenska
liberaler och samhällsförbättrare torde väl
ingen vara mera känd än Lars Hierta.
Detta troligen kanske lika mycket, om inte
mer beroende på H:s ekonomiska ställning
vid sin död än på det faktum att Hierta var
en av förgrundsfigurerna i den dåtida
liberala oppositionen och den talangfulle
startaren och ledaren av Aftonbladet. Genom sitt
affärsgeni och sin närighet — troligen hade
släktingen Gustav Hiertas ekonomiska krasch
och därmed avbrutna lysande politiska bana
omkring 1830 givit honom varning och
lärdomar — lyckas han klara Aftonbladet
genom alla de besvärligheter som
indragningsmakten och åtalen lägga i dess väg och
därmed naturligtvis också bibehålla och öka sitt
politiska inflytande. Vid sin död är han en
rik man. Och den stiftelse, instiftad av hans
änka, som understödjer ovannämnda
bokverk bär därom vittne, tillika med de
journaliststipendier som bära hans namn. Som
grundläggare av Aftonbladet och genom
stiftelsen är han mest känd men därmed vare
långt ifrån sagt att inte hans arbete i och
utom riksdagen är värt lära känna.
Tvärtom. Siljeströms minnestal och Wieselgrens
studie över H. är bägge gamla och behöva
på flera sätt kompletteras. Och ett
sådant sätt är det föreliggande: att samla och
med noter, kommentarer och resumé över det
dåtida politiska läget länka samman de
riksdagsmotioner H. framlade och de anföranden
i en mängd olika frågor han höll under sin
långa riksdagstid.

Man må genast konstatera, att utgivaren
— om man får döma av denna första del —
på ett förträffligt, i allo utmärkt sätt
förstått och löst sin uppgift. En monografi, så
omfattande, så givande och på samma gång
så intressant har hittills ej sett dagen hos
oss.

En antydan om det rika innehållet i första
delen — volymen är 560 sidor stor — må
följa.

Hiertas riksdagsmannaskap sträcker sig
från 1828 till 1872. Det är hans trenne
första riksdagar 28—30, 34—35 och den så
betydelsefulla 40—41 som denna del avhandlar.

Det var vid en tidpunkt då man ute i
landet genom de liberala tidningarna Argus och
Anmärkaren hade börjat visa livligt intresse
för landets offentliga angelägenheter och då
en opposition mot den franske Carl-Johans
enväldelater, ledd av den talangfulle, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1914/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free