Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1914 - Sköld, Hannes: Till diskussionen i militärfrågan. Svenska programformuleringar och miliskravet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till diskussionen i mil it är frågan.
Svenska programformuleringar och miliskravet.
För TIDEN av HANNES SKÖLD.
Debatten i militärfrågan inom
partiet har till väsentlig del kommit att
röra sig om — inte det svenska
partiets program, utan det tyskas. Detta
är intet att förvåna sig över. Det
ligger i sakens natur, skulle man kunna
säga. Tyska partiet är och förblir
Internationalens centrala parti — det
är den ekonomiska utveckling, som
skapat . Tysklands världsherravälde,
vilken framstampat f yramil
jonerspar-tiet ur jorden. Det tyska partiets
ställning till en fråga måste därför
alltid kunna göra anspråk på
uppmärksamhet inom hela världen.
Man har velat identifiera det
tyskfranska kravet på milisens införande
— ty det är egentligen endast de
tyska, österrikiska och franska
partierna samt delvis holländarna och
belgierna (även de lcoloniägande
folk), vilka ha detta krav på sitt
program, medan de övriga,
internationellt sett mer obetydliga partierna
givit sin antimilitaristiska ståndpunkt
en annan formulering — med det
svenska partiets ståndpunkt före 1905.
Branting har antytt denna tankegång,
och Ny Tid har med utgångspunkt
från Bebels i Tiden publicerade brev
till Branting rent ut sagt ifrån, att
Bebels ståndpunkt var identisk med
svenska partiets före sagda år. Det
gäller att undersöka, ifall detta
påstående håller streck.
Före 1905 lydde vårt
militärprogram :
Folkbeväpning i stället för stående här.
Skiljedomstolar vid internationella tvister.
Biksdagen, oeh i yttersta hand
folkomröstning, avgör om krig och fred.
För att kunna anställa jämförelser
vill jag anföra de ändrade lydelser,
som genomfördes 1905 och 1908. Efter
1905 års kongress lydde
militärpunlc-ten :
Ett folkligt försvarssystem.
Kamp mot militärväsendet.
Mellanfolklig skiljedom.
Partistyrelsen hade i andra satsen
föreslagit ordet ”militarismen’’
i st. f. ”militärväsendet’ ’, en
ändring som red. Karl Eriksson
föreslagit. Christiernsson anförde pä
kongressen en rent försvarsnihilistisk
grupp på 75 man mot de 93, som
röstade på det segrande förslaget.
År 1908 antogs så den ännu
gällande formuleringen, vilken 1911
utökades med Vennerströms bekanta
tolkning om avväpningen som det
väsentliga. Nu lyder den sålunda:
Kamp mot militarismen.
Successiv minskning av militärbördorna
fram mot avväpning.
Bindande skiljedomsavtal, permanent
skandinavisk neutralitet, kraftig internationell
samverkan mellan arbetareorganisationerna
mot kriget.
Det har sagts, att 1905 års
formulering vore radikalare än den förut
gällande och 1908 års radikalare än den
från 1905. Det är en åsikt som
undertecknad cj obetingat kan ansluta
sig till. För så vitt som 1905 års
formulering riktar sig mot m i 1 i t ä
r-väsendet som sådant, är
denna otvivelaktigt radikalare än den
förutvarande, men i stället för det
redan i och för sig inte alltför klara
uttrycket ”folkbeväpning” har
den upptagit det oerhört tänjbara
”ett folkligt
försvarssystem”. I 1908 års formulering
riktas kampen åter mot militarismen, inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
