Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1914 - Barkman, Hilding: Redareföreningens arbetsgivarepolitik - Grimlund, Otto: Taylorsystemet eller rationell arbetsledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
melses stadganden om fasta hamn- och
stuveriarbetarekårer skänktes åt dessa
i viss mån ett slags
tjänstemannaställning, och däri ligger som bekant ett
av de bästa och mest beprövade medel,
som den moderna arbetsrättsliga praxis
känner i fråga om arbetsfredens
betryggande inom särskilt
samhällsvikti-ga verksamhetsgrenar.
I varje fall skall stats- och
samhällsintresset, uppburet av den moderna
demokratins maktmedel, helt visst även
framgent understryka vad som uti det
ifrågavarande andrakammarbeslutet
utgjorde den stora principiella
innebörden: att arbetsfreden
al-drigfårtryggasmedsådana
medel som intrång i
arbetarnas elementära
medborgerliga rättigheter. Samma
demokrati skall säkerligen ganska
snart även förmå att i detta avseende
varaktigt övertyga ett f. n.
ända till samhällsvådlighet kortsynt
arbetsgivaredöme om vad dess frid
tillhörer.
Taylorsystemet eller rationell
arbetsledning.
För TIDEN av OTTO G RIM LUND.
Under den moderna storindustrins
barndomstid var det oftast enskilda
män, begåvade med kapital och större
intelligens än medelmåttorna eller helst
bäggedera som tog ledningen, byggde
de stora fabrikerna, anlade
industrisamhällena och med hjälp av
uppfinningar, låga arbetslöner, billiga
rå-varuinköp och höga försäljningspris
lyckats samla alltmera växande
kapital.
Så växte emellertid konkurrensen,
striderna mellan de olika
uppåtsträvande fabrikerna blev hetare och
skarpare för var dag som gick. Antingen
gick den ena av tvenne stridande
parter fullständigt under eller ock
framväxte ur dessa strider tanken på
association, förening. Truster och ringar
började uppstå. Och med dem
upphörde den enskildes insats i arbetet
att ha samma betydelse som förut.
Företagens ledning inriktade alla sina
ansträngningar på att få arbetet så
rationellt ordnat som möjligt. Alla uppfin-
ningar skulle tillgodogöras, varje
maskin skulle arbeta med på förhand
given precision och säkerhet; smörjning,
putsning och arbetarnas skötande av
maskinerna, allt skulle ske på
bestämda tider. Krånglade en maskin, så
fick den snart respass. Varje kugge
i det stora hjulet måste arbeta säkert
och bestämt.
Under denna strävan hos
kapitalisterna att vinna största möjliga profit
exinloaterades arbetarna hänsynslöst.
Lång arbetstid och låga löner, som
omöjliggjorde en människovärdig
tillvaro, var en given sak. Arbetet
bestod ju ofta i att ”mata” maskinerna
i de stora fabrikerna eller järnverken
eller i att lagvis utföra ett eller annat
arbete.
Men under strävan efter
rationell drift hade man fullständigt
förbisett att även arbetarna kunde
rationellt exploateras -— till
fromma för ökad produktion och
betydligt större profit. Den man som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
