Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1914 - Grimlund, Otto: Taylorsystemet eller rationell arbetsledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först och klarast insett detta är den
amerikanske ingenjören Frederick
Winslow Taylor, fil. d :r och
hederpresident för ”American Society of
Mechanical Engineers”. Denne man
har byggt sitt teoretiska system på ett
trettiotal års praktiska studier och
experiment. Hans system har vunnit
anklang i all synnerhet i Amerika men
även trängt över till Europa, ja, ända
upp till vårt eget Skandinavien * —
diskuterat och omtalat, men här uppe
mig veterligen ännu ej praktiserat,
formellt åtminstone.
Taylor inleder sin bok ”The
princip-les of Scientific Management” — som
är den klaraste och bästa
framställning över ämnet vi ännu ha
på svenska och som därför
rekommenderas åt intresserade läsare —
med ett citat av expresidenten
Roose-velt: ”Strävandet efter att bevara
vårt lands naturtillgångar är endast
ett steg mot lösningen av den viktiga
frågan om höjandet av vårt
folks
produktionsförmåga.” Hela landet insåg genast,
förklarar Taylor, första delen av
Roose-Avelts yttrande, men det ”ödesdigra
slöseriet med människokraft”
uppfattades endast oklart, därför att det är
mindre iögonenfallande. Men behovet
av ökad produktionsförmåga börjar
göra sig gällande. Ett gott system
fostrar av sig självt förstklassiga
människor. Taylor förklarar sin bok vara
skriven
1) för att genom en följd av enkla
exempel visa den stora förlust, som
hela landet lider genom bristande ef-
* Taylor framställde först sina teser i
"Shop Management” (Harper and
Brothers, Newyork, 1913); sedermera i en
lättare oeh utförligare framställning, ”The
prineiples of Seientifie
Management”, som i början på året utkom
översatt till svenskan av K. G. Wetterlund
på Sverges Industriförbunds förlag under
titeln ”Rationell arbetsledning”.
(Kr. 1: 50.)
fektivitet i nästan allt vad vi dagligen
företaga oss;
2) för att försöka övertyga läsaren,
att botemedlet mot denna brist på
effektivitet finnes i systematisk
organisation, ej så mycket i ovanliga och
utomordentliga ledare;
3) för att bevisa, hurusom den bästa
arbetsledningen är ingenting annat än
tillämpningen av en verklig vetenskap,
grundad på bestämda lagar, regler och
principer, samt vidare för att visa att
grundsatserna för nationell
arbetsledning kunna tillämpas på alla slag av
mänsklig verksamhet, från våra
enklaste individuella handlingar till den
verksamhet, som bedrives av våra
stora sammanslutningar och som
kräver det mest fulländade samarbete.
Och Taylor förklarar Vidare, att
hans principer kunna tillämpas på all
mänsklig verksamhet, industri,
lantbruk, hantverk, kyrkor,
välgörenhetsinrättningar, universitet och
statsförvaltningen. (!)
Låt oss nu se, vilka allmänna
principer, som den amerikanske ingenjören
uppställer för sitt system.
— Huvudändamålet bör vara att
tillförsäkra det största välstånd åt
arbetsgivaren samtidigt som det största
välstånd åt arbetaren. Med ”största
välstånd” menas ej blott stor
utdelning utan varje affärsgrens
utveckling-till fulländning. Och för arbetaren ej
blott högre lön, utan, ”och detta är
ännu viktigare”, därmed menas ock
att varje människa måste utvecklas
till sin största
produktionsförmåga. Arbetsgivarnas och
arbetstagarnas intressen stå ej i strid med
varandra. Tvärtom, de ha alldeles samma
intressen. ”Ingen vill väl förneka,
att beträffande den enskilde individen
det gynnsammaste tillståndet är detr
då han står på höjden av sin
produktionsförmåga, d. v. s. då han dagligen
frambringar så mycket som möjligt.”
”... det största välståndet kan
existera endast som följd av den högsta
möjliga produktivitet hos människor
oeh maskiner...”
Nu göra arbetarna ofta inte mer än
en tredjedel eller hälften av ett heder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
